108 drängedagsverken samt 3 läster kol; hvilken förmodan jemväl besannats, då försäljningens belopp för dessa hemman uppgick till 57,000 rdr. Om nu äfven konung Gustaf Adolfs gålva till Upsala universitet endast betraktats såsom ett förfogande öfver hans enskilda egendom, och hans donation således anses, såsom hvarje annan enskild sådan till from stiftelse eller allmän inrättning, samt om derjemte icke eller ringaste afseende fästes vid gifvarens personlighet, så skulle jag ändock icke kunna nu, ä vid alla föregående tillfällen, då jag blifv i likartade ärenden, i underdånighet tillstyrka. att gifvarens föreskrifter rubbas, då de ej äro stridande mot lag och goda seder eller sådana förändrade förhållanden inträffat, hvilka göra samma föreskrifter overkställbara. Skäl för bifall till ansökningen af sådan beskaffenhet är icke anfördt, ty tillsynen å en från Upsala något aflägsen gård är icke overkställbar och borde till och med vara lättare att utöfva nu med våra kommunikationsmedel, än år 162. Särskildt tillåter jag mig i underdånighet anmärka, att konsistorium synes hafva hemtat första anledningen till dess, i underdånig skrifvelse den 21 Mars 1857, först framställda förslag om akademiehemmanens försäljning, från ett, i nådigt bref den 16 November 1848, utaf dåvarande kansleren H. K. H. kronprinsen meddeladt yttrande i följd af väckt fråga om försäljningen af akademiens egande frälsehemman till skatte. En dylik försäljning vågar äfven justitiekanslersembetet i underdånighet anse vara den enda, hvilken borde ifrågakomma af de utaf konung Gustaf II Adolf åt akademien öfverlåtna gårdar, ehvad de vid donationstillfället må ha varit kronans eller hans enskilda tillvörighet. Förhållundena äro nemligen derutinnan väsentligen förändrade, att korporationer, hvilka då under mindre trygga tider, genom det mäktiga skydd de kunde lemna underhafvande brukare mot hvarjehanda förtryck och utpressningar, sannolikt både för sig och brukare hemtade lika om ej större inkomst af den tillhörande jordegendom, som den, hvilken egare och brukare erhöllo af i enskild ego varande jord, nu väl sällan eller aldrig draga tillbörlig fördel af sina egande jordfastigheter; och om än olägenheterna af Upsala akademis förvaltning af ett högst betydligt antal hemman icke äro fullt jemförliga med dem, som egt rum i afseende å t. ex. de Halländska kyrkohemmanen eller de Hvitfeldtska stipendiehemmanen, så torde dock de af justitiekanslers-, embetet i fråga om dessa hemman i und. uttalade åsigter i väsentliga delar finnas gällande äfven för akademiehemmanens förvandlande till frälseskattehemman, emot det akademein tillförsäkrades om en, antingen minst nuvarande arrendeafgift eller lagligen bestämdt maximibelopp af arrende för kronolägenhet, motsvarande, i ortens vanliga räntepersedlar, utgående ränta. De hufvudsakliga fördelarne af akademiehemmanens försäljning till frälseskatte vore, att det donerade godset ?medh dess åhrliga Ränta behölles i närmaste öfverensstämmelse med den höge stiftarens i urkunden tillkännagifna och antagliga afsigter; att akademien kunde erhålla vida högre inkomst än nuvarande och denna utgående så, att trygghet, i möjligaste måtto, vunnes mot förlust genom penningvärdets minskning; att, då brukare af jorden tillförsäkrades om åtnjutande af frukten utaf deraf nedlagda förbättringar, sådana till fosterlandets båtnad otvifveiaktigt framkallades; att förvaltningskostnad — faux frais: — sparades och talrika anledningar till tvister, när försäljning medgifves, undanröjdes; samt att man undveke den svårighet, som synes förefinnas, vid anskaftande af annan för akademien passande egendom, då, oaktadt det större antal egendomar, som sednaste åren utbjudits, den för Hebo, Berg och Björnhammar influtne köpeskilling ännu icke lärer kunnat, i enlighet med E. K. M:ts den 21 Juli 1857 meddelade nåd. föreskrift, till inköp af annan fastighet användas, utan 26,450 rdr deraf den 21 December 1861 återstod oanvändt till berörde ändamål, För den händelse E. K. M:t skulle täckas fästa något afseende vid det und. förslaget angående akademiens hemmans förvandling till frälseskatte genom jordrättens upplåtande åt arrendator eller annan, som derför ville erlägga högre frälseränta än arrendatorn, anser jag mig böra, dels i und. meddela den upplysning, att de fem af konung Gustaf II Adolf till akademien donerade, inom Stockholms län belägna, nu till försäljning föreslagna hemmanen, hvilka, jemlikt konsistorii uppgift, äro utarrenderade för 52 tunnor 2!2 Kappar säd, 83 ökedagsverken, 166 drängdagsverken, hvilket arrende t. ex. för 1860, då markegångsprisen ännu voro temligen höga, utgick med 1297 rdr 74 öre, år 1862, enligt hvad jag å landskontoret inhemtat, blifvit taxerade till 53,435 rdr, och dels i und. yttra att af personer, hvilka, utan annan afgift, erhöllo jordeganderätten, troligen villigt skulle erläggas frälseränta, motsvarande fem procent af 1862 års taxeringsvärde, eller 2671 rdr 75 öre: men otvivelaktigt dylik ränta, uppgående till 4 procent af nämnde taxeringsvärde eller 2137 rdr 40 öre rmt, ett belopp, som torde vara 50 procent högre än hvad akademien nu af dessa hemman åtnjuter. Richard flahdan