ee BA handlingar. Till stöd för dessa antaganden anser jag mig här nu endast böra i un erdånighet andraga: et, enligt E. K. M:ts och rikets kammarkollegii cirkulärbref af den 19 Januari 1620, hvar Landsföugte? anbefalldes göre så vell rede för dhe Arfvegods som i hans befallning liggienI des äre, såsom för Andre Crone och skattegods? att uti kongl. brefvet den 19 September 1693, angående arf och egin Godsen, yttras, ?det Gods, som ifrån konung Gustaf den förstes tid rätteligen var och blet erkändt för arf och egit, är med riket och regementet sammankommit uti Konung Gustaf Adolfs kongl. person; och sedan efter dess. godtfinnande 1622, icke utan orsak, med kronan Joch dess gods vordet inkorporeradt ochi Kronones jordeböcker infördt?; dels Ty kunne Vi, i anseende til alt sådant intet annat finna än böra .samma Arfvegods nu sedan det alt tillika med I sjelfva Kronan är uti Konung Gustaf Adolf förenat, såsom en synnerlig kronans rättighet anses; att kongl. Patentet af den 31 Augusti 1624 jär, inbundet uti kongl. riksarkivet bland de of. fentliga besluten eller s. k. Poriginalförordningar, och att koncepterna både till detta Patent och till det i samma Patent åberopade ?Special breff finnas förvarade bland kongl. kammarkollegii registratur å konungabref, hvilka år 1624 synas hafva blifvit uppsatta i kammarkollegium I och äro försedda med kollegii d. v. sekreterares 1O. Ericssons namnschiffer O. E. S.; att deta I special-bref samma år blifvit tryckt i Upsala J under titel Thens Stormächtigeste och Högt borne Herres och Konungz Her Gustaf Adolfs, I Sveriges, Göthes och Wendes Konunghz, Storförstes till Finland, Hertigs uthi Estland och Carelen, Herres uthöfver Ingermannaland, konungzlige Breff på de Jorde Godzen Kyrchotijenderna, I som K. M:t till Upsala kongliga Academia Nå. digt gifvit hafver; att likasom denna titel innefattar det Kongl. Maj:t lemnat gåfvan, antyder Jock innehållet handlingens officiella beskaffenhet, enär genom samma Konungzhghe öpna Bref till akademien skänkes icke allenast deruti uppräknade ?Godz och Gårdar, desse Godz medh des åhrlighe Ränta uthi alle Wisse och Övisse Partzeler, ehvad Nampn de ock hafva kunna, så Landtoga-Giärden, som Byggningshielpen, Winterkörtzlen, Dagzvärken, Winderkörningen och I Saakören? utan ock Kyrkiotijender uthi HelIsinge Land, Alfta, Jersiö, Bålnääs, Särstadh och ÅDilsboo; och uti Waässmanneland Mucketor Biörskoogh och Torpa; ?Deslickest förenämnde kyrkiotijender, uthan någhon taxering njuta för att ewerdelighen behålla?; hvarjemte dels stadfrdes, att med undantag uf konungens resor med of jemte krigsmaktens tåg, godsen icke blifva medh några Gästningar eller Skiutzfärder betunadhe?, dels befallning meddelas Cammer-Radh, tåthållare och Befalningsmän uti Upland, Wässmanneland och Norlanden, at de inrymma vår Academie för de Godz, Gårdar kyrkiotijender uthan geensägn eller drögzmåål; att de såkallade arfoch äghne? godsen, vid den tiden gåfvan till universitetet skedde, utgjordes af ett högst betydligt antal, hvilket bland annat synes deraf, att konung Carl IX den 16 Oktober 1610 förmälde sig hafva förbättrat arfvegodsen till några tusende gårdar, de der förr varit honom ifrån?; och attjemlikt två i kammararkivet befintliga, väl bevarade, af konung Gustaf Adolf egenhändigt undertecknade, år 1620 upprättade jordeböcker, efter hertig Johan tilldelades konungen 391 hela, 76 halfva och 17 fjerdedels hemman m. m., och hans broder Carl Filip 392 hela, 103 halfva och 50 fjerdedels hemman m. m., hvaruppå vid denne furstes år 1622 inträffade död både dessa och hans öfriga gods tillföllo konungen; att, såvidt jag kunnat utröna, efter det sistnämnda år, på sätt ofvan omförmäldt är, arfoch egna godsen äro med kronan och dess gods inkorporerade, någon åtskilnad icke vidare blifvit gjord emellan den vida betydligare del af Gustavianska, eller arfoch egna godsen, hvilka icke till universitetet bortgåfvos, och alla andra kronogods, ehuru det lärha dröjt någon tid innan den år 1622 gifna nåd. befallningen angående arfoch egna godsensinförande uti kronans jordeböcker hann fullgöras, samt att uti kammarkollegii skrifvelse den 15 Okt 1624 förklaras det 7alla Arfoch Egne-bönder höra nu under Cronan?. Vid detta förhållande och med afseende å föreskrifterna i 77 regeringsformen, vågar jag i underdånighet hemställa huruvida detbör ifrågakomma att, utan rikets ständers samtycke, tilllåta försäljning hvarken af det genom kongl. brefvet den 27 Jan. 1685 eller de genom kongl. brefvet den 31 Aug. 1624 upplåtna hemman, derest icke, genom E. K. M:t och rikets kammarkollegium eller annorstädes skedd närmare utredning, än den jag varit i tillfälle åstadkomma, det kan ådagaläggas, att ifrågavarande hemman icke vid upplåtelsen varit eller numera äro att anse såsom kronans och sålunda icke böra hänföras till dem, hvilka uti nämnde afregeringsformen omtörmälas. Men äfven i den händelse, att E. K. M:t skulle finna de här ofvan i under tånighet yttrade betänkligheter, icke böra hindra detta ärendes företagande till omedelbar pröfning, utan föregången vidare utredning, anser jag mig icke kunna till den i underdånighet gjorda hemställan om berörde hemmans försäljning tillstyrka nådigt bifall. Vid ett föregående tillfälle, då jag likväl icke i förrättade tjensten, har justitiekanslersembetet visserligen i underdånighet tillstyrkt försäljning t af (2 mantal Hebo n:r 5, 1 mantal Berg nir 111s Wester Fernebo socken af Westmanlands län ) samt !s mantal Björnhammar, Gåsnästorp eller i Gåsnäsboda i Lindes socken af Örebro län; men ) dervid förekommer, dels att donationsbrefvet då icke funnits ibland de remitterade handlingarne eller synes hafva blifvit af justitiekanslersembetet infordradt, hvadan någon betänklighet till li följd af detsammas lydelse 5 lärer yppats mot E I e I E d 1 bifall å ansökningen och dels, att i afseende å de ekonomiska skälen, hvilka då egentligen synas hafva kommit i betraktande, desamma varit vida skiljaktiga och för den sökta försäljningen fena talande än de som nu i denna fråga anÖras. Dessa äro nemligen nu endast att hemmanen äro så aflägset belägna, att tillsynen och vården icke utan svårighet öfver dem kan utöfvas. Afstånden af de särskilda hemmanen från Upsala angifves till minst fem, högst åtta mil. Jemte det att Björnhammar i Lindes socken otvifvelaktigt samt Hebo och Berg i Wester-Fernebo socken sannolikt äro belägna på längre afstånd från Upsala än något af de nu till försäljning ifrågasatta hemmanen, men hvarå dock mindre vigt torde böra fästas, förekom det i afseende på nämnde tre hemman, som hade högst betydli och värdefull skogsmark, att äverkan, till följd af deras belägenhet, svärligen kunde hindras och emväl blifvit föröfvad utaf åboerna, samt att hemmanen för skogstiligångens skull förmodades fi skola betalas vida högre än som motsvarade åriga inkomsten, utgörande af alla tre hemmanen 1 ammanlagdt endast 13 tunnor säd. 54 ökeoch 0 RÅ AN a stt DRA ROT RT lå hvad skäl Friberg hade att att ta lifvette f henne?X h PYDPDiocka fna lol Ad. NIT Mm BO ss rs Aa