man och i sammanhang dermed att, då tillfälle erbjuder sig, inköpa annan närmare Upsala belägen och för förvaltningen lämpliggre jordegendom till motsvarande värde, allt under föreslagna vilkor och bestäm. melser. Häröfver har justitiekanslersembetets utlåtande infordrats, och nyligen afgifvits. Denna handling är i flera fall af stort in. tresse. Efter en ganska omständlig utredning, grundad på arkivforskningar som anstälts, kommer justitiekanslersembetet till den öfverraskande slutsatsen att Upsala akademis hemman — eller de s. k. Gustavianska godsen — innan de af konung Gustaf II Adolf öfverlätos på nämnde akademi hade införlifvats med svenska Ironans gods, hvadan de också öfverlåtits till universitetet genom handlingar, hvilka icke kunna anses vara af konungen såsom enskildt egendomsegare, utan i dess konungsliga egenskap utfärdade, och äfven bära fullständig prägel af offentliga regeringshandlingar. enna upptäckt är desto märkvärdigare om man tager i betraktande, att då vid föregående riksdagar förslag väckts om Upsala universitets förflyttning till hufvudstaden, bland andra inkast deremot förekom, att, enär de gustavianska godsen af Gustaf Adolt personligen såsom hans enskilda egendom blifvit skänkta till högskolan i U sala, en rubbning i denna gåfva skulle hafva till följd att f. d. konung Gustaf IV Adolfs arfvingar skulle på nämnde gods kunna göra lagliga anspråk — en föreställning, hvars grundlöshet genom justitiekanslersembetets utredning emellertid ådagalägges. Samma embete uttalar vidare den åsigt, att någon försäljning af de omförmälda hemmanen, enligt S regeringsformen icke bör ifrågakomma förr än rikets ständer dertill lemnat sitt samtycke. Slutligen uttalar justitiekanslersembetet dess åsigt vara att, i likhet med hvad 1848 blifvit föreslaget, akademiens frälsehemman böra till skatte försäljas — och grundar denna åsigt på skäl som synas vara fullgiltiga. Genom en sådan åtgärd skulle den ganska dryga, men dock ofullständiga förvaltningen undvikas, universitetet erhålla en sannolikt större årlig inkomst än nu är fallet, och hemmanen tvifvelsutan blifva bättre skötta. De hemman, som blifvit ifrågasatta att försäljas, äro inom Stockholms län: Esterna socken Ahlby 1. mantal, i Hargs socken Boda :;2 mantal, i Börstils socken Norrske vika 10 mantal, i Wahlö socken Rofsätra !a mantal, .i Bro socken Wäsby 2 mantal, i Lenna socken Westerlisa 1 mantal, samt i Westmanlands län: i Wåhla socken Hofberga 1 mantal och Smedsbo 12 mantal. Utlåtandet lyder sålunda: Utaf de i nåder remitterade, åtskillige iwnfordrade, här i underdånighet bifogade, jemte an: dra handlingar, deraf jag, under anställde forskningar i vederbörande embetsverks arkiver erhållit kännedom, har jag bland annat, rörande ifrågavarande hemman inher tat, att Ahlby ett halft mantal blifvit, jemlikt kongl. brefvet den 22 Januari 1865 och E. K. M:ts och rikets kammarkollegium derå grundade skrifvelse den 27 samma månad, tillika med åtskilliga andra hemman öfverlåtet åt Upsala akademi till excercitiemästarens understöd; att !s mäntal Ahlby n:r 2 uti akademiens i kammararkivet befintliga jordebok för 1835 står upptaget i kronokolumn och såväl i denna som i 1763 års jordebok är antecknadt innehålla icke 3! utan 3!; öresland: att en icke till försäljning föreslagen utjord ibidem 3 öresland af skatte natur synes vara införlifvad med hem manet, då den är påförd rotering och kronotionde i sammanhang med detsamma; att beträffande Hofberga, ett mantal, consistorium academicum majus, i skrifvelse den 21 December 1861 förmält, tt ehuru detta hemman, som sedan år 1839 varit under universitetets disposition, är uti dess jordebok antecknadt såsom vederlagskemman, universitetet derå dock icke egde, hvarken bytesller immissionsbref eller bytesliqvidationshanding; att emellertid handlingar i kammararkivet vifva anledning dertill, att immissionsbref den 7 November 1639 för akademien blifvit utfärdadt, amt att öfriga hemman blifvit, jemlikt kongl. atentet den 31 Augusti 1624 samt det deri åbeopade kongl. special-brefP af samma dag öfrerlåtna å akademien til everdeligh oklandradh gendom?. I afseende å den nu väckta frågan om E. KX. M:ts nådiga bifall till dessa hemmans försäljling, anser jag mig först böra i underdånighet ästa E. K. M:ts nådiga uppmärksamhet erå, tt innan närmare utredning skett angående uniersitetets fång till hemmanet Hofberga och i ammanhang dermed. huruvida sådana egandeättshandlingar dertill stå att anskaffa, hvarå lagart och trygg besittning för köpare kan grunlas, torde försäljningen af detta hemman ickel idare böra ifrågasättas. Beträffande hemmanet Ahlby lärer det väl vara : tvifvelaktigt att detta hemman, genom ett ofentligt regeringsbeslut öfverlåtits från K. M:t: ch kronan å universitetet, och hvad åter angår e öfriga till försäljning föreslagna hemman, vill . et äfven synas af numera i arkiverna vunna upp: ysningar, att dessa hemman icke heller blifvit . t universitetet öfverlemnade af då regerande ko: : ungen Gustaf II Adolf, endast såsom desammas sare, till följd af personlig, utaf den konungs f ga myndigheten oberoende arfsrätt, utan att, li Vv I E huru dessa hemman, jemte ett stort antal an: ra, fortfarande kallades konungens arf och egna ds och gårdar, så hade desamma redan före en år 1624 skedda öfverlåtelsen tillika med öfa s. k. Gustavianska arfvegodsen öfvergått till j hh införlifvats med svenska kronans gods, hva1 in de ock öfverlätos åt universitetet genom hand s gar, hvilka icke kunna anses vara af konunlt n, såsom enskild egendomsegare, utan isinko-ls ATT ANN EE AMEN me FRESK är OS TT onom och kanhända äfven om en annan. d Först hördes de begge, som varit vidla