Aftonbladet – 4 april 1865, sida 3

Chr istiansborgs slotts ridhus. Konstakademiens årsfest och öppnandet af den sedvanliga konstutställningen egde rum den 31 Mars på Charlottenborg. Ut-1. ställningen räknar 191 målningar, 10 bild-. huggarearbeten, fyra nummer hörande under byggnadskonst, 25 under kopparstick, raderingar, teckningar och litogratier?, 3 under dekorationsfacket. Bland större arbeten nämnas professor S monsens bekanta episod af träffningen vid Sankelmark? och en för Fredricia rådhus bestämd episod af slaget vid Fredricia den 6 Juli 1849.7 UTRIKES. TYSKLAND. Preussiska representantkammaren har senast varit sysselsatt med genersalberättelsen om landets allmänna tinansiella ställning, hvilken budgetutskottet utarbetat. Den har förnämligast till ändamål att visa det missrörhällande, som råder mellan de stegrade inkomsterna och den växande skattebördan. Generalberättelsen är en frukt af omfattande studier i Preussens finansiella förhållanden, sådana de under det sista årtiondet utbildat sig. Berättelsen kommer till sex slutsatser, hvilka kunna sammanfattas på följande särt: I den af regeringen framlagda budgeten äro statsutgifterna icke riktigt fördelade. Militärhufvadtiteln måste reformeras och nedsättas. För nödvändiga förbättringar i andra grenar af förvaltningen, t. ex. strömregleringar, väganläggningar, för undervisningsväsendet och vetenskaperna, samt till förbättring af lärarnes, de lägre tjenstemännens, underoffic.rarnes och soldaternas aflönibgar, böra större summor än förut användas. Flera statsbördor måste nedsättas, isynnerhet domstolskostnaderna och brefportot; saltmonopolet mäste afskaftas. Byggnadsskatten bör årligen genom en lag fastställas till det ursprungligen beräknade beloppet af omkring två och en half millioner. Klassoch inkomstskatten måste årligen genom budgeten fastställas inom det lagliga maximum af 12 månadsinbetalningar. För att inse betydelsen, isynnerhet af de båda sista punkterna, måste man komma ihåg att regeringen, för att kunna utan representationens samtycke föra det sista kriget och förfoga öfver så många disponibla tillgångar som möjligt, oproportionerligt uppjagat skatterna. I stället för att med folkets växande välstånd utvidga sina prestationer har staten bokstafligen beskattat välståndet. Man måste äfven besinna faran, att de nu afregeringen i goda tider uppdritna skatterna i tider af missväxt eller andra olyckor skola trycka landet såsom en odräglig börda. De nya skatterna hade blifvit beviljade under förutsättning, att budgeten blott med kamrarnes samtycke skulle komma till stånd. Under nuvarande förhållanden utgöra de en okontrollerbar inkomst för regeringen, gom kan vid skatteutskrifningen godtyckligt höja dem. Ett lacligt fastställande af skaterna är en af de nödvändigaste reformerna i Preussen på det finansiella området. Om dessa 6 punkter i generalberättelsen har på de sista dagarne en het parlamentarisk strid förefallit i representantkammaren. Det förstås, att regeringen icke vill höra talas om utskottets slutsatser och allra minst gå in på Virchows amendement, enligt hvilket redan den nuvarande budgeten borde modifieras efter 6:te puvkten i berättelsen. Den 6 Mars hotade representanten Wagner med junkerlig djerfhet helt öppet med en ny författningskränkning. Han sade, att man måste göra sig beredd på, stt om ingem försoning med representantkammaren komme till stånd, skulle budgeten oktrojeras mf konungen och såsom färdig lag införas i författningssamliogen. Det lätifärdiga förkunnandet af denna statsförbrytelse framkallade från alla håll de kraftigaste protester. Volks-Zeitung tror sig kunna säkert uppgifva Preussens fordringar angående hiertigdömena sålunda: 1) Evigt anfallsoch försvarsbund, fenligt hvilket he:tigdömenas hela stridskraft ställes till prouesisk? konungens disposition. Tjenstepligten och armåns styrka bestämmias enligt preussiska stadganden. 2) Hertigdömenas förbundspligt blire oförändrad. Kontingenten bildas ar de ickke till Preussens kontingent hörande afdelninggarne af den gemensamma armån, men fortitar att utgöra en del af 10:de armekåren. 3) Preussen och Österrike föreslå förbundet att göra den i Holstein belägna delen af Rendsburg till förbundsfästning, hvartill den nya regeringen på förhand ger sitt samtycke; intilldess förblir Rendsburg besatt af preussarne. 4) För hertigdömenas beskydd är det af vigt för Preussen att besitta a) Sönderborg, Dybböl, Rageböl, Borgsmark, Kjer, Ulkeböl och Sundemark jemte en del af Höruphav; b) Fredriksort och östra sidan af Kiels hamn; e) nödigt område till befästningar vidl kanalen, öfver hvilken Preussen fordrar högsta tillsynen; hvarjemte alla dessa orter med full suveränitet afträdas till Preussen. 5) Hertigdömena inträda i preussiska tullföreningen. 6) Hertigdömenas postoch telegrafväsende sammansmältes med det preussiska, som för all framtid öfvertager ledningen deraf. Sedan alla dessa vilkor blifvit uppfylida, vill Preussen öfverlemna hertigdömena till den blifvande suveränen. Af mellanstaternas andragande vid förbundsdagen om Augustenburgarens insättande i hertigdömena synesa, att förhanmdlingarne mellan Preussen och Österrike för ögonblicket äro afbrulna, att mellanstaterna betryggat sig majoritet vid fö-bundsdagen, och att motståndet mot de preussiska anspråken skall få förökad styrka i Tyskland och hertigdömena. Innehållet af förslaget, hvaröfver kommer att voteras den 6 denves, synes icke heller vara så beskedligt och medgörligt som man trott. Fordran på Augustenburgarens insättande som rättmätig re