a Försål L IN lemnar försäkring på menn Hvarför skall jag försäkra mitt lif! (Forts. från Lördagen den 48 Mars.) V. Slut liförsäkring emedan du har föga mera än din utkomst. För personer i små omständigheter finnes ingen bättre anstalt än lifförsäkringsanstalten. De lemna tillfälle att hoplägga små besparingar utan fara att dessa blitva åter uttagna och förskingrade eller att de på något annat sätt kunna gå förlorade. Lifförsäkringen förvissar om ait man lemnar sina efterlefvande ett litet kapital, hvilket svårligen skulle vara möjligt på något annat sätt. En fördel dervid, eom ej nog högt kan uppskattas, är att detta kapital tillfaller dem just då det som bäst behötves och då inkomstkällorna äro, om icke helt och hället utsinade, så åtminstone mycket förknappade. Lifförsäkringarne äro så uppenbarligen bäst passande för personer i medelmåttiga förmögenhetsomständigheter, att det torde vara öfverflödigt att för dessa ytterligare rekommendera dem. VI. Försäkra ditt lif derför att du är fattig. Det fins ingen samhällsklass, för hvilken lifförsäkringen är pyttigare än för den obemedlade och för arbetaren med någorlunda god förtjenst. Man får ofta höra att det är omöjligt för den obemedlade att åstadkomma premien, men i verkligheten är detta ytterst sällan händelsen, och för det mesta skulle premien ganska lätt kunna erläggas, om man sparade litet på några öfverflödiga utgifter. Tio öre om dagen är tillräckligt att försäkra en summa af 1700 rdr om den försäkrade är 30 år gammal, och det torde vara temligen säkert att de flesta gifva ut mer än detta för umbärliga saker. De flesta af våra bättre lottade arbetare kunna temligen lält använda 50 öre i vee