Aftonbladet – 29 mars 1865, sida 3

DS VYER 9 MEM UC, OP IATVAMS JAB te af hjertat för en gynsammare tanke om mig, men det beror ej på mig att uppfylla era önskningar.? Han räknade för ötrigt så bestämdt på framgång, att han redan höll proklamationer i beredskap, af hvilka nögra råkade i oriktiga händer och blefvo tryckta utomlands. För de fransmän, som ville verka för Soult, var det en lycka, att de ej gingo längre. En af Soults adjutanter beordrades till Paris. Genast då han infann sig hos kejsaren, blef han öfverho pad med de näftigaste förebråelser. Hade ni gått ett enda steg längre?, sade Napoleon, ?skulle jag lätit skjuta er.? Den mest lysande och olyckliga al alia endagskonungar var Joachim Murat. Den franska armens beauw sabreur uppsattes i Sept. 1505 af Napoleon på tronen. Han regerade så bra, som den despotiske Napoleon tillät honom, men måste hålla till godo med många förnärmelser, ty kejsaren kallade honom vanligen teaterkonungen eller till omvexling konstridarekonungen. Huru djupt Murat än sårades häraf, deltoz han likväl i fälttåget i Ryssland och utmärkte sig genom :å lysaude bedrifter att han blef kossackernas afgud. 1813 återvände han till Neapel, åter sårad af Napoleons underlåtenhet att uppskatta hans tjenster, sr alt han anslöt sig till de allierade, mot det att dessa erkände hans rättighet till den neapolitanska tronen. Men när kejsaren undkom från Elba, vaknade äter hans gamla beundran för sin store svåger, och han grep till vapen för honom. Med ifver satte han sin krigshär i rörelse och infölli Toscana. Han varingen fältherre, och hans trupper saknade ingenting mindre än alla egenskaper till goda soldater. Nederlag följde på nederlag, och när Murat återvände till Neapel, afföll också folket från honom. Den 19 Maj inskeppade han. sig till Frankrike, hvarest den första underrättelse han erhöll, var den om det. tillintetgörande nederlaget vid Waterloo. Efter många romantiska äfventyr och faror lyckades det honom att undkomma till Corsica. Här var hans popularitet så stor, att han på mycket kort tid kunde utskrifva 300 rekryter, med hvilka tan ville återeröfra sitt konungarike. Men på vägen deserterade många af ha s folk, och när han landsteg på den neapolitanska kusten, befann han sig inför en öfvermakt. Hans lilla här blef sprängd och kan sjelf tillfångatagen. Man ställde honom för en krigsrätt, hvars befogenhet han fruktlöst bestred. Under sina sista dagar ådagalade le beau sabreur ett lugn och en värdighet, som. man sällan. märkt hos honom under hens lyckligare dagar. Jag tillstår?, sade han, att jag ansett Ferdinand menskligare och mera högsinnad. Jag sku le i hans ställe ha handlat helt annorlunda. Jag beträdde Neapel sågom egare af 2.000 000 francs, och eliter nio ärs regering, hvilken j g efter bästa törmåga sökte göra faderlig, lemnade jag det med 250,000 franes, Nu i min dödsstund har jag ingen. annan förmögenhet än mina handlingar. De äro min ära och min tröst.? Dödsdomen åhörde Murat, utan att ett enda ögonhår rörde sig. Till afrättsplatsen gick han med så fasta steg, som om en parad eller revy väntade honom. Upprätt och med stolt hällning, med ansigtet vändt mot soldaterna, stod han framför sandhögen. När alla förberedelser voro vidtagna, fäste han sin blick på ett porträtt af sin gemål, hvilket han höll i handen, och ropade till soldaterna: Skonen ansigtet, sigten på hjertat.s Den lysande kavallerigeneralens efterkommande höra, till de. kronppretendenter, med hvilka Italien är rikare försedt än något annat europeiskt land. Utmärkt sig har blott en af dem Achilles Murat, hvilken vid sin födelse helsad såsom Båda Siciliernas kronprins, under sitt: sgednare lif var en amerikangk landtbrukare, som förvärfvat sig ett aktadt namn i unionen genom arbeten öfver politiska förhållanden. Den nuvarande innehafvaren af de Muratska anspråken på Neapel och Sicilien bibehåller sig i menniskornas minne genom, agitationer i sitt syditalienska arfland, Han är född 1803 och har äfvenledes utvandrat till Nordamerika, der han, gift. sig med en protestantisk qvinna, Caroline Frazer. Efter 1848 har han vistats i Frankrike, är senator och har erhållit predikatet ?Höghet?. Bland hans barn har ett, äldsta dottern Caroline, äktat den protestantiske senatorn baron de Chaussiron och den äldste sonen Joachim är förmäld med en dotter till Berthier. Prinsessan Anna, hvilken tidningarne för någon tid sedan med all gewalt ville gifta bort, är född 1841. Utom dessa barn har den neapolitanske kronpretendenten två söner, Achilles och Ludvig Napoleon. En endagskonungs efterkommande ha bekommit en af verldens skönaste troner. Fredrik af Pfalz, äf sina katolska fiender bespottad såsom vinterkonung, hade förmält sig med Elisabeth af England, Jakob I:s dotter. När man nu under drottning Anna måste bestämma om den ngelska tronföljden, var en qvinlig afkomling af Fredrik och Elisabeth, kurfurstinnan Sofie af Hannover, den enda arfving, som det kunde bli fråga om. Utom henne fanns det wisserligen femtioåtta arfvingar af Stuartarne, men alla uteslötos från tronföljden på grund af sin katolska tro. Med Georg I steg Stuartarnes qvinnolinie upp på den engelska tronen. Den sista för tronen möjliga Stuart på manslinien, Karl, den vid Cullodon besegrade, afled i Rom den 30 Januari 1788. Hans lif efter 1745 års fälttåg blef allt mer och mer ovärdigt. Till högsta öfvermått begifven på buteljen och fördrifvande sina ljusa ögonblick med att studera Nostradami spådomar, behandade han sin gemål till den grad rått, atthon slutligen rymde med skalden Alfieri. TEKNISKT. Hvarje företag, som åsyftar tillgodogörandet af vårt lands rika tillgångar på råämnen samt deras kloka förädlande på ett sätt som för den slutliga produkten betingar ett pris jemlikt med eller bättre än hvad utlandet, trots dess rikare tillgång på bränn