Aftonbladet – 24 mars 1865, sida 2

vidt inte Niklas sjelf har narrat dit honom.4 Vill du säga mig ord för ord, hvad Niklas sa? Han sa, att Friberg sitter derborta med det qvinfolket igen och har riktigt högljudt roligt, sa han; och inte ett ord mer. Men jag är led åt Niklas och alltihop. Der skall du få en pepparkaka. Adjö med dig! Jag har lofvat att följa med Magnus på väg ett stycke. Käre, välsignade Carl-Johan! visst du någonsin kommer i nöd eller sjukdom eller ångest eller elände af något slag och behölver någon, som går i döden för dig, så blir det jag, om du nu gör mig till viljes. Följ med mig dit, annars intör Gud går jag ändå. Tag med både Magnus och Niklas efter de nu skola gå deråt ändå. Kommer du inte med mig, så, vid den allsmäktige skaparen! går jag ensam, för jag är så ångestfull, att jag inte kan lefva! Ja, det må du göraS, sade han. DE går alls inte midt i natten midt i gapet p röfvare. Jasåk, sade hon, med en så dof röst, att den knappast var igenkännelig, slängde på sig en schal, sprang på dörren och slog den i lås efter sig. Carl-J.:-han ropade och bad henne öppna, så skulle han följa henne, men hon hörde honom ej. Han öppnade då fönstret, hoppade derigenom och skyndade efter henne ut i natten. (Forts. följer.)