Aftonbladet – 24 mars 1865, sida 2

Att N. Dagligt Allehanda icke är hemma i franskan, det är redan bekant; men det värda bladet sträfvar yttermera af alla krafIter att deducera det till komplett evidens? genom de mest muntrande försök att läsa vår franska veckorevy. Så har den i går afton hängt upp sig på tvenne epiteter, som förekomma i sednaste revyn, nemligen franiska ordet ?bibliothcaire? begagnadt om hr Wieselgren och inspecteur des ccoles? om Ihr Meijerberg. Hos ulla, som förstå något franska, måste Allehandas förhäfvelser öfver dessa ord framkalla mycken munterhet. Naturligtvis tror Dagligt Allehanda, att franska ordet bibliothecaire? betyder föreslåndare eller styresman för ett bibliotex, och att Inspecteur des Ccoles? är detsamma, som man på franska uttrycker med Inspecteur gtntral des Ecoles?. Om det kunde förutsättas att N. D. Allehandas redaktion ville nedlåta sig derhän att söka fylla en lucka i sitt vetande, så skulle vitillrådaden attförskafla sig ett exemplar af den franska ?Almanach impårial och den skulle då. ex. för biblioteket S:t Gentvicve i Paris finna följande: 1 conservateur administrateur (ou directeur), 5 conservateurs, 6 bibliothecaires, 7 sous-bibliothecaires, och att les bibliothecaires? sålunda äro tjenstemän vid ett bibliotek, som hafva tvenne tjenstemannagrader öfver sig inom verket. För öfrigt skulle N. D. A. af svenska statskalendern sidan 54 kunna finna att hr Wieselgren har full rätt till titeln bibliotekarie äfven i den mening, hvari detta ord begagnas i Sverge. Samuwa misstag gör N. Dagl. Allehanda i fråga om betydelsen af inspecteur des coles?. Långt ifrån att detta häntyder på en befattning, som beklades af en enda person inom ett rike, eger ett alldeles moisatt förhållande rum. För att visa, huru stort antalet af dylika funktionärer är i Frankrike, vilja vi blott exempelvis nämna, att under en enda akademi, den i Rennes, lyda icke mindre än 25 in:pecteurs des coles?. Hvad angår den omständigheten, att utländska blad nu citera vår iranska revy mindre ofta än t. ex. under förra hälften af förlidet år, så kommer sig detta helt enkelt deraf, att man då intresserade sig för Sverges angelägenheter, emedan man trodde att detta land, till följd af sitt föregående diplomatiska uppträdande, skulle spela en vigtig rol i den fråga, som då stod främst på dagordningen i Europa och att en reaktion inträdt i den europeiska pressens intresse, sedan man funnit att man gjort sig illusioner i detta hänseende. Tack vare de förbindelser, som skola inledas genom den nya handelstraktaten (mot hvilken N. D. Allehanda är fiendtlig) och tack vare Nordiska Naltionalföreningens verksamhet (mot hvilken N. D. Allehanda också är fiendtlig), skall intresset för värt land åter höja sig och uppmärksamheten i utlandet åter vända sig till vår revy. Utan tvifvel är det ock just derföre som N. D. Allehanda nu för tiden så gerna vill angripa densamma. Oändligt gerua för oss; — men det vore sannerligen skäl att N. D. Allehanda då först lärde sig förstå franska litet bättre.