Aftonbladet – 21 mars 1865, sida 3

n-j I vida högre grad, än om de flesta dels is Jaf vårt samfundslif, gäller om det svensk : uvdervisnincsväsendet, att det befinner sj i en jäsniugsoch öfvergångsperiod. Om en mangd andra fall ätminstonve grondsa! sen, rikiningen i det hela, den allmänna ke rakteren af den framtida utvecklingen är fastställda på ett sätt, som i hufvudsak flertalet gillas, så är det deremot alls ick händelsen i fråga om den offentliga under visningen i dess flesta grenar. Här käm pas ännu om sjellva principerna. Hvadt. ex ungår elementarläroverken, må man ej a nu gällande skolstadgas temligen färska du tum läta sig förledas att tro, att striden on deras ändamål och derat följande inräutning är slutad; vi behöfva blott påpeka den lite emellan sig förnyande debatten om de döds språkens roll vid nämnda läroverk, samt er ;nra om den betydelsefulla inverkan på lä röverken, som en genomgripande förändring af de klassiska studiernas omfång och be skaffenhet måste medföra, för att göra klar att elementarläroverkens nuvarande skick näppeiigen har läng Jlifstid att påräkna. Hvad tolkzkolorna beträffar, peka ugens djupaste kraf, eplivt vår mening, tydligen hän mot en omskapning, som är inge.tmg mer eller mindre än en fullständig revolution a! hela undervisningsväsendet. Vi säga med flit ej reform, d. v. 8. en förändrad ullämp ning af bestående principer, utan revolution, hvarmed vi mena en förändring at sjelfva principen. Atven rörande universiteten torde vissa frågor, t. ex. om de examina, hvarmed de för statsoch ej för vetenskapliga ändamål äro belastade, snart nog komma på dagordningen. Vi tro oss sålunda ega skäl att beteckna vårt undervisningsväsendes j närvarande tillstånd såsom ett af oro, jäsning, strid. såsom ett öfvergångstillständ. Under sädana förhållanden, då hvar och jen för dessa ämnen intresserad har ständiga uppfordringar att reda sina föreställvingar, alt på grund af sakkunskap och moget ölvervägande taga sitt parui, är bristen på tillförlitligt och lätt åtkomligt statistiskt material rörande undervisningsanstalterna ytterst kännbar och verkhgen beklaglig. Vi äro benägne att antoga, att svåra och hittills oöfvervinneliga hinder lagt sig i vägen för bearbetande och utgilning af den delof Bidragen till Sverges officiella statistik, som här är i fråga; eljest skulle vii uraktlåtenheten nödgas se ett misskännande såväl af statistikens stora praktiskt-politiska vigt och nytta, som af nödvändigheten att genom någonting annat, än kungliga proposhioner om nya anslag, hos folket och dess represenlanter samt enskilda skolans vänner väcka eller underhålla ett varmt och vaket intresse för skolans angelägenheter. Statistiken har biifvit, eller erbjuder sig åtminstone att vara den politiska verksamhetens ena öga. Den sow ej vid tillernade reformer nöjer sig med blotta teorin, utan Önskar tega erfarenheten till råds, förmodande att han endast med dessa båda ögons hjelp kun se klart nog, för att ega visshet om att reformen verkligen blifver en förbättring, måste oupphörligt känna behofvet Mt vända sig till statistikens ugna siffror. Men vill han rådfråga dem om värt skolvående, så möta oaliga tidsödande svåricheer och stundom omöjligheter. För de snart agdt enda för en och hvarlat ullgängliga ipplysningar, vi idetafseendet ega, står man I förbindelse hos utgilvaren at Statistisk och idministrativ handbok. De säkerligen med mycken möda samlade och onekligen särdeles värderika underrättelser, som här fin has ordnade, kunde dock i följd afarbetets plan och uppgift naturligtvis ej få en om attning, ekned att fylla det behof, vi härnedelst framhbålli och om hvars snara afjelpande vi, till dem det vederbör, tillåta s rikta en vördsam uppmaning. Detskulle sna oss att erhålla ett gynnsamt svar på en interpellationen: om och när det hittills teglömda bidrag till vår officiella statistik, om angår undervisningsverken, är att i bokandeln förvänta. O—— AES