Aftonbladet – 21 mars 1865, sida 3

RR VA SUI vVTItS YOlallauUut dHuale I mer, och att masugnen drifves med träkol. på I Så länge man ej har utsigt att ändra detta !t. I förhållande, så länge man ej ur oartade de l malmer, med användande af stenkol eller ns I kokes, kan framstälia ett välartadt tackjern, esIblir det utom Sverge högst få orter i Europa, der denna fabrikation kan drifvas i le någon större skala, och då efterfrågan på 2-Tejutstål oupphörligen ökas och denna vara ftlmed hvarje dag får större användning, hvar!om mera längre ned, så är någon prisnedle sättnivg till följd af konkurrens kuappast Platt befara. 3-1 Om bessemerstålets tillverkningskostnad, eller det pris, till hvilket det stär fabrikanYjten, kan man göra sig ett begrepp, om man Ti besinnar att en vanlig tackjernshytta kan apteras till bessemerblåsning för en kostnad, som väl knappast uppgår till tredjeYI delen af hyttans eget värde ; ätminstone der ? I tillräcklig vattenkratt, under ej alltför ogynntl samma förhållanden, finnes att tillgå; 20 att för hela fabrikationen, alla de proTi cesser, malmen och jernet undergå för att Hl förvandlas till valsadt gjutstål, vid en änPI damälsenlig anordning icke mera kol åtgår län det som uppsättes på masnenen, (jernI kontorets annaler 1863, pag. 184); f att utom den personal, som behöfves för masugnens dritt, användas endast 2 å 3 I personer; 1) att ntan svårighet kan blåsas stål af allt fl det tackjern, masugnen lemuar; hvarvid i tl vanliga fall erhållas åtminstone 65 proc. Istäl i göt och 10 proc. skro, men under lgyvnsamma förhållanden ända till 80 proc. jgöt och 10 proc. skro, (jernkontorets annaler 1863, pag. 224); I att således, om masugnen har hos oss I vanliga dimensioner, pr dygn kunna tillverIkas omkring 120 cen ner stål; I och att för en tillverkning i denna skala till sjelfva sstålblåsningen konsumeras ungefär tvåtredjedelar af det vatten, som åtgår Ttill masognens drift. Dessa data äro otvifvelaktigt tillräckliga för en approximerad kalkyl öfver stålets tillverknivgspris. Vi vilja lörsöka en sådan. En centner smidestackjern säljes till 2: 75 å 3 rdr. Ponera stt det kostar fabrikanten lika mycket. Om man aftdrager priset på kolen 1: 16 (till hvarje centner poneras åtgå 2 tunnor kol å 14 rdr storstigen i medeltal), återstår för drift och ränta på anläggningskapitalet 1: 59 å 1: 84 öre Pr ceniner. Vi antaga 1: 75. Om man ponerar, hvilket är aldeles öfverdrifvet, att kostnaden för bessemer appareljens och valsverkets underhåll och skötsel tillsammans med ränta på unläggningskapitalet uppgår till dubbelt så mycket, så kostar en centner tackjerns förvandling till valsadt bessemerstål 3: 50 öre. Som afbränningen är på sin höjd 25 proc., erhållas 75 skålp. stål, som så!edes kosta sammanlagdt omkring 6: 50 öre. En centner stål skulle säledes komma på 8: 67 öre. Detta pris är, tilltöljd af de antaganden vi gjort, säkerligen mycket öfverdrifvet. På det vi emellertid må undgå beskyllningen för att göra oss illusioner, vilja vi antaga, att en centner valsadt bessemerstål kostar fabrikanten 9 rdr. Vi ponera då att kostnaden för stålfärskningen uppgår till hela kostnaden för den vanliga stängjernsfärskningen (i Lankashireeller Franche Comte-härd), hvilket hvar och en som är förtrogen med dessa metoder, deras stora kolåtgäng och arbetskostnad måste anse väl tilltaget. Som det valsade stålet betalas med åtminstone 18 rdr centnern, så blir dock, äfven efter en så hög beräkning, nettovinsten pr ceniner 9 rdr. Med entagande af denna vinst, som är mycket för lägt tilltagen, vilja vi beräkna vinsten på hela ärstiliverkningen vid en bessemer hytta, hvars masugn har här ilandet brukliga dimensioner. Masugnen blåser utan svårighet 40.000 centner tackjern om äret, — v1 pouera att han hålles i gång 10 månader. År dessa 40.000 centner tackjern erhållas åtminstone 30,000 centner bessemerstål, hvilka således ge en nettobehållnin at 270.000 riksdaler. Hvarhelst man i Sverge, under någorlunda gynnsamma för: hållanden, vill anlägga en bessemerhytta; kan man tryggt påstå att denna vinst upp: sår till 100 proc på det nedlagda kapitalet, köpeskilling och allt inberäknadt. essemerhandteringen är dessutom en faorikation, som bättre än någon annan lämvar sig för våra förhållanden. Med ett jemörelsevis ringa anläggningsoch rörelse: apital tillverkas på kort tid en vara af lögt värde, som lätt bär frukt, och för wilken genast kontant liqvid erhalles. Men om nu här lemnade uppgifter äro illförlitliga, hvartöre skynda ej vära jernerksegare att tillegna sig en ;ppäinning, om besitter så afgjorda fördelar? Kan möjigen anläggningen fordra större kapital, än om står våra jernverksegare tillbuds? Såsom förut är nämndt, åstadkommes en anvlig hyttas apterande till bessemerblåsning valsverk dock pheräknadtd, om hon, såsom de esta svenska, har tillräcklig tillsång på vatenkraft, med lätthet för tredjedelen at hyttang nläggningskostnad eller 25 å 30.000 rdr, 1 summa, som hvar och en af våra större rnverksegare säkert mer än en gång nedgt på företag, som varit ojemförligt minre vinstgifvande. Hvad som motverkar remens införande vid våra hyttor, öfverIt der man har till stålblåsning passande almer, är icke anläggningens dyrhet eller igon svårighet att åstadkomma henne med s tillbuds stående kapitaler ej heller att nsten är för ringa, för att företaget skall ira sig. Motståndet mot förändringen har mma 3rund som motståndet mot nästan varje innan nyttig förändring, nemligen vekantsapen med hennes värde. De sven(a jernverksegarne äro väl i allmänhet öfertygade om bessermerstålets förträfflighet, vilken numera är satt utan allt tvifvel, ch hvarpå den klentrogne kan erhålla de nplaste vitsord från vära större manufakrer och mekaniska verkstäder, men de vfva den föreställningen att varan sakir afsättniug; och man måste beklaga att ra nuwarande bessemerfabrikanter, i stältatt upplysa allmänheten i detta afseende, mlighälla fabrikationens resultater, hvilt är så mycket svårare att förklara, som