Aftonbladet – 20 mars 1865, sida 3

GYUNdfONAE oossrreserrererssersrsserrrr rss renen ner ar ers ennen Derai äro utaf de enskilda bankerna, såsom g potek, nedsatta i allmänt förvar rdr 18 320 74 Räntebärande obligationer (riksbanken ungetär) Inn.stäende på uppoch afskrifning i Dito på deposition .. Alltså summa insatta medel å Uvlläuivg: vexeldiskentering Dito mo: säkerhet af inteckn ge bankens amorteringslån oberäknade) skuldsedlar, aktier, obligationer, jer varor . Dito mot borgen (för riksbanken: dess omsä Summa utlåning: Kassakreditiv: beviljadt belopp: hos enskilda banker: 27715 700. Dito dito hos riksbanken: 8969 400. Deraf uttagne z elier icke fullt 55 proc. af det beviljade bel Summa begagnade forsträckningar ilån och kreditiv utgör alltså .. Utelöpande sedlar : Enskilda bankers Deraf voro inneliggande hos andra banker Riksbankens ... hvaraf i de enskilda vankernas kassor innnelggar Således verkligen utelopande banksedlar Obegagnad banksedelutuifningsrätt . Anm. ; För riksbanken är dess reservfond upp obegagnad sedelutgilningsrätt. Riksbankens metalliska kassa sistn. mnda 2 räkning Anm. : Vi antaga här att någon kassa i ehuru vi tro oss veta, att en enskild bs danskt silfvermynt omkring en half milh Ofvanstående siffror kunna gifva anled-: ning till många iakttagelser. Vifästa upp-i märksamheten på följande: 1. Det är ej ännu fullt ett decen-. nium sedan upplåningsrörelsen, mottagandet af penningar på uppoch alskrifning samt deposition, först började att i våra banker med något allvar dritvas. Detoaktadt upp! taga dessa räkningar, filialbaukernas ej iu-s begrippa, redan nu, och det under en pe4 riod af stor penningknapphet, öfver 26 mil-: Honer. Och likväl är det ganska sanno-; likt, att denna rörelse ännu endast är il sin linda samt att saldot ä bankernas ifrå-i gavarande räkningar skall komma att höja; sig, ju mera det blifver sed att icke alle-i nast aflärsmännen, utan äfven hvar och en s annan, som har större kassa än för dagen, i häller bankräkning, till -tromma både för( sig sjelf och för allmänna rörelsen. E 2. Jemför man beloppet af ifrågavarande, i upplånade medel med hela beloppet af rö4 relsemedel eller utelöpande sedlar, som upp; q f Å I 1 går till omkring 48 millioner, så betinues det förra utgöra mer än hältten af det sednare. Mången torde föreställa sig, att endast en mindre summa, i förhållande till heta bank-sedelmassan, kan vara innestående på räkningar i bankerna. Detta är likväl ett misstag. Visserligen inverka insättningar på nämnde räkningar till minskning al den utelöpande sedelma san — synnerligen då, såsom i Sverge, rörelsemedlet väsendtligen utgöres af bunksedlar — emedan en stor mängd af de banksedlar, som eljest skulle liggu i enskilda kassor, ingå i baukerna; men när man besinnar, att tillgodohafvanden på bankräkningar aro fordringar samt at sum man af fordringar 1 ew land kun ölverstiga och verkligen mångfaldigt ölverstiger landets hela penningmassa, så inser man lätt, att summan utaf uppoch afskrifningssami depositions fordringar hos bankerna icke är beroende af eller inskränkt inom penningcirkulationsmas-an, utan kan vida öfverskjuta denna, såsom ock bestyrkes af andra länders erfarenhet. 3. Alven vexeldiskonteringen är en helt ny Vexlarne äro de egentligaste och lörnämsta allärspapperen — såvida de ej äro blotta aceomodationsvexlar. En-undersökning af våra bankers portföljer skulle troligen visa, att en stor, ja alltiör stor mängd sädana tagits till godo. Onekligen har det varit och är det ännu nödvändigt för bankstyrelserna att antsga äfven dyhka, affärernas oäkta barn; ty vid den förut rådande obenägenheten hos köparen att gifva accepter för sina skulder, är det endast en mindre del kreditaffärer, som få sitt uttryck i vexlar, och, för att så småningom leda krediten till dess rätta användning, kan det vara ändamålsenligt att bankerna tillsvidare uppmuntra iormen, för att sedermera uppnå verkligheten. En erinran till en och annan mot gynnunde af rena rytterivexlar torde dock ej vara alldeles obefogad. 4. Om ibland de diskonterade vexlarne finnas många oäkta papper, så finnas likväl sådana i ännu större många uti utlåningen mot säkerhet af ointecknade skuldförbindelser; ty de allra flesta dylika förb ndelser, som komma till bankerna, äro ingenting a.nat än för just deta ändamål skrifna pappe, som ej representera någon affär. Så mycket ondt hafva dessa papper gjort och göra ännu, att man icke nog lifligt kan önska, det de snart fullkomligt må försvinna och att utlåningen må blifva grundad på andra slag af säkerhet. Inteckningar äro visserligen ej egentligen bankpapper, men kunna dock med fördel för både längitvare och låntagare göras användbara i bankerna, och måste till ej rioga belopp i dem såsom kreditiv-säkerheter antagas, synnerligast i ett företrädesvis jordbrukande land. På borgen hafva de enskilda bankerna 8 millioner; riksbanken 9!2 million. Samtagna borgensutlåningar utgör en tredjedel af samtliga bankernas hela ulåning, hvilket man måste medgifva är högst betecknande för landets affärsoch kreditbruk. När dertill kommer att allra största delen af hvad som bör till denna rubrik är omsättningslån, hvilka, äfven om de voro nyttiga för låntagarne, för bankerna måste vara föga lämpliga, så finnas tillräckliga skäl för en önskan, att en rätt grundlig reform i denna del at våra bankers verksamhet må komma att genomföras. Några banker röra sig nästan hutvudsakligast med omsättningslän — till hvad fromma för sig och läntagarne må för närvarande lemnas osagdt. 5. Landets hela banksedelmassa utgjorde vid sistlidne ärs slut 56!3 mill:r, deraf omkring 2856 millioner kommo på riksbanken, 27!ja millioner på de enskilda bankerna. Då likväl närmare 8!e million voro innebgganhe hos de enskilda bankerna, så kan man säga, attipenningomsättningen användes endast 48 millioner. Detta är ettialla fall ganska betydligt belopp, hvilket väl Saka tarda laAamma att minckaua man Se VAT. ÅL mt Mn LLA omm mom m ro m mn NM kr rr KL KR Rn a mn n Oras m am