Ny adresskalender och vägvisare inom hufvudstaden Stockholm, jemte supplement för dess omgifningar och Stockholms län, för år 1865; utgifven af P. A. Huldberg. Den nyligen utgifna adresskalendern för Stockholms stad utmärker sig genom en ganska stor fullständighet, med hänseende till adresser; och, framför de för några år sedan af annan man utgifna adresskaledrar, har den obestridligen icke ringa företräde. Ställer man densamma åter vid sidan af de i Paris och åtskilliga andra europeiska hufvudstäder utgifna kalendrar, linner man många luckor och bristfälligheter deruti, som utan synnerlig svårighet kunde afhjelpas. Bland de mest anmärkningsvärda af dessa synes oss vara saknaden af nödig ledning för uppsökandet af handtverkare och handlande m. fl. näringsidkare inom olika brancher. Väl finnes nemligen inuti boken ett register öfver idkare af särskilda yrken och handelsgrenar; men detta upptager endast deras namn, hvaraf följer, att då man till exempel vill anlita en snickare, en skräddare eller annan handtverkare eller manufakturist i en viss trakt, der den sökande har sin bostad eller rörelse, måste man, efter den ytliga och otillräckliga hänvisning kalendern lemnar, uppslå kanske 40 å 50 pagina och å vissa deribland genomleta ett lika antal rader, när ett mera allmänt namn förekommer, innan man påträffar någon närboende. Intet kunde likväl vara lättare än att för hvarje uti detta register upptaget namn utsätta den uti adressafdelningen begagnadeinitialbokstaf för stadsdelens namn. På det sätt nämnde register nu är upprättadt, är det nästan alldeles onyttigt och ingalunda förtjent af det besvär, detsamma likväl måste för utgifvaren medföra. Det är äfven temligen svårt att, för den som ej har mycken vana vid adresskalenderns handterande, få reda derpå, helst man på det s. k. Innehållsregistret förgäfves söker detsamma såväl pa handlande com handtverkare, fabrikanter etc. Efter mycket sökande ha vi likväl slutligen upptäckt detta register under ordet Förteckning, en rubricering, som påminner om den extraordinariens registrering, hvilken lät Drottningholms slott sökas under ordet Beskaffenhet. Det torde måhända icke kunna fordras, att Stockholms adresskalender skall, såsom i vissa utländska kalendrar af samma slag är brukligt, för hvarje hus vid stadens hufvudgator, upptaga der boende personers namn; men utan svårighet skulle uppgift kunna lemnas öfver kronans och stadens publika hus samt deruti bosatta personer eller förlagda inrättningar; hvarom ofta upplysninar äro för den trafikerande allmänheten ehöfliga. De uppgifter, som i kalendern meddelas om hufvudstadens folkmängd, skulle vara af rätt mycket intresse, om man derefter kunde med full säkerhet bedöma hvad de afse. Men då stadens folkmängd redan vid 1863 års slut, enligt officiella, på husförhörslängderna grundade uppgifter, utgjorde 124,691 invånare, kan det icke vara rätt att nu (1865), utan all anmärkning om anledningen till denna skiljaktighet, uppgifva samma folkmängd för 1864 års mantalsskrifning ) till 119,365 invånare, helst sedan man redan flera månader förut för Stockholms befolkning uppgifvit samma siffertal. Uti det den 6 Maj 1864 utgifna gratissupplementet till Stockholms adresskalender förmäles nemligen folkmängden ha den 1 Januari 1864 utgjort likaledes 119,365 invånare. Om dessa uppgifter icke skola bli missledande, synes oss utgifvaren böra tydligen utsätta för hvilken tidpunkt de gälla samt vid sidan deraf bifoga de sednast ur husförhörslängderna hemtade uppgifter om stadens folknummer. ) Detta uttryck är oriktigt, om det också stundom officielt begagnas. När man talar om folkmängden vid en viss tid är icke fråga om för hvilket års skatteuppbörd, utan vid hvilken Ad räkningen skett.