Aftonbladet – 18 mars 1865, sida 3

Do nordamerikanska qvinnornas sjukvårdsförening under pågående kriget. (Forts. från gårdagsbl.) Förf:n framlägger härpå enligt statistiska uppgifter en tablå öfver sjukligheten och dödligheten inom Nordstaternas krigshär. Den utvisar från medlet af 1861 till slutet af 1863 en dödlighet af 65 på 1000, eller 4 på 1000 mindre än bland engelska hären i Indien och bland franska garnisonsmanskapet på Antillerna. Den största dödligheten inom amerikanska Nordstaternas arme under någon tid, inträffade under sommarfälttåget i Chickahominys sumpiga irakter och uppgick då ända till 165 på 1000 — ett fruktansvärdt antal, och likvälsynes det svagt, jemfördt med fransmännens förluster i Dobrutscha och engelsmännens på Krim, de sistnämnda stigande från i medeltal 293 till 511 på 1000, tills det slutligen i Januari 1854 stegrades till det förfärliga öfverskottet af 1174 af 1000, derigenom att de nyenrollerade, som skulle fylla luckorna, lika hastigt bortrycktes af härjande farsoter. Ett lika förvånande som glädjande faktum är att, oaktadt klimatombyte, osunda lägerlatser och de många sjukdomsfrön, som lotta sammanförandet af stora meaniskomassor medför, egentliga epidemier varit sällsynta inom Nordstaternas armåeer. Så har, säger förf:n, gula febern, förekommen af kloka i tid använda sanitära åtgärder, ingen enda gång visat sig i Neworleans, sedan denna stad intogs af nordhären. Han nämner äfven att man, efter slaget vid Fredricksburg, ej har exempel på att en enda sårad stannat på slagfältet öfver tvenne timmar utan hjelp; men väl ser man stundom kommissionens sjukvårdare blanda sig midt i striden för att upptaga och bortföra de fallne. Allt detta?, fortfar förf:n, är onekligen resultat af den högsta vigt, resultat, iör hvilka de qvinnor, som genom sitt arbete understödja det goda verket, till stor del kunna tillräkna sig äran. Det är de medel, som öfversändts från dessa spridda grupper, hvilka gjort det möjligt för kommissionen att skicka sundhetsinspektörer att öfvervaka alla läger; det är broschyrer, betalda med arbete af Amer kas qvinnor, som man frikostigt kringströr inom armån, för attupplysa soldaterna om alla de sjukdomar, hvarför de äro utsatta, samt läkarne om alla de olika kurmetoder de kunna disponera öfver. Det är dev aldrig sinande strömmen af patrioternas gålvor som fyller hospitaler och ambulanser; slutligen är det allmänhetens beständiga omvårnad, oupphörligen ådagalagd genom kommissionens agenter, som drifver armåns läkarekår att utan uppehåll sysselsätta sig med de dem anförtrodda soldaternas helsa. I sanning, de fattiga spinnerskor, som samlas om qvällarne för at arbeta och tala om sina söners mod och bedrifter, bidraga vida merän de sjelfva ana till att bibehålla trupperna i fjenstbart skick. Då det sanitära törbättringsverket i tvenne år oupphörligt tillämpats på öfver en half million soldater, kan man utan öfverdrift säga, det företagsamheten hos Amerikas qvinnor räddat från döden ett så stort antal sjuka och särade, att det kunnat utgöra en hel arme?9). Då volontären befrias från krigstjensien eller hemförlofvas på en tid, upphör icke derföre sunchetskommisionen att sysselsätta sig med honom; den begagnar tvärtom det ögonblick, då staten afsäger sig sitt ansv r för soldaten, för att ikläda sig ett vida större. ) Under kriget i Mexiko förlorade amerikanarne sju gånger så mänga soldater genom sjukdomar som genom sår; i det inbördeskrig, som varat sedan 1861, äro ännu sjukdomarne fyra gånger så mördande som slagtningarne.