Aftonbladet – 15 mars 1865, sida 3

res ratt I alseenae på Hans cCEEHUOMS VE skat ning, så att denna icke mätte, utöfver hvad som eger uråldrig häld, uppdrifvas på grund af förhå landen, hvilka inträffat under en tid, så aflägsen, att man icke utan yttersta svårighet kan utreda då befintliga rättsförhållanden och tillämpa då gällande författningar. sn Bref från fregatten Vanadis. H. M:ts ångfregatt Vanadis? vid S:t Barthelemy den 4 Febr. 1865. Med Vanadis ankomst till Filadelfia den 18 December afslöt jag mitt förra bref, utan att deri vidare redogöra för vår vistelse i den namnkunniga qväkarestaden. Filadelfia, Pennsylvaniens hufvudstad, ligger, som du måhända erinrar dig, vid den lilla floden Sehuylkills utlopp i Delaware och några och ättio engelska sjömil från hafvet. År 1680 var ännu denna trakt en jagtmark för indianer. 1682 landsteg Penn och grundlade här Filadelfia — den broderliga kärlekens stad — i ändamål, som han tillkännagaf, att bereda en asyl för de goda och förtryckta af alla nationer, och ordna en styrelse, som kunde tjena till ett exempel att visa menniskor gå fria och så lyckliga som de kunna blifva?. Näst Newyork är Filadelfia nu den största staden inom unionen, och dess folknummer uppgick år 1862 till 700,000. Staden ligger på en slätt, som i öster begränsas af Delaware och i vester af Schuylkill. Den är, som de flesta amerikanska städer, ytterst reguliert byggd. Mellan de båda floderna löpa i öster och vester 8 st. hufvudgator, af hvilka de flesta bära namn efter trädslag. Dessa gator skäras vinkelrätt och på lika afstånd af 24 stycken andra i norr och söder löpande. hufvudgator, som bära namn elter sitt ordningsnummer från Delaware räknadt. Mellan 1:sta ach 2:a gatan igenfinnas husnum-. ren från och med 100 intill 200; mellan t. ex. 14:e och 15:e gatan numren mellan 1400 och 1500, dock så, att om än ej alla de hundra numren få rum mellan tvenne gator, alltid ew nytt hundratal börjas vid nästa tvärgata. Längs de flesta större gator ha under de sedaare åren jernskenor blifvit nedlagda för hästbanor, så att Filadelfia numera, likasom andra större amerikanska städer, kan skryta af ett dylikt storartadt och ytterst billist kommunikationssystem. Andra vagnars bredd igången rättas derefter, så att man sällan ser något åkdon, på hvilket afständet mellan hjulen cj är afpassadt efter gatujernvägarnes spårvidd. Man sade mig emellertid, att finare åkdon mycket skadas af dessa jernbanor, och ej hålla på långt när så länge som innan sådana funnos. Byggnadsstilen i Filadelfia var förr ganska enkel, och de flesta boningshusen äro mera beräknade för inre komfort än för yttre glans. Man tyckes — som ock höfves ett qväkaresamfund — ha sträfvat efter att göra det yttre så enkelt som möjligt var med bibehållande af en viss värdighet. De flesta husen ha tre våningar, äro af tegel, ytterst väl murade, men utan ornering eller målning. Endast i hvad trappan från gatan beträffar tyckes man ha ansett sig kunna frångå enkelheten: ty denna är merendels af hvit inhemsk marmor, och täckes vid kall väderlek med löst trädfodral. Alla äldre trottoirer äro af tegel. Filadelfia börjar dock att allt mindre och indre göra ekäl för namnet ?qväkarestaden?, och man ser numera knappt oftare der än i andra nordamerikanska städer den enkla gammaldags drägt som bäres af denna fridsamma sekt. En gata — Arch-street — bebos dock ännu mest af familjer tillhörande vännernas semfund. Den ursprungliga byggnadsstilen följes också ej längre, och de nyare husen byggas med lika mycket afseende på yttre elegans och prakt som någonsin 1 andra unionens städer. I Chestnut Street — Kastanjegatan — som på sätt och vis kan kallas Filadelfias Broadway, finnas stadens elegantaste butiker, och deras etalager kunna fullt uthärda jemförelsen med hvad Newyork och Europas stora städer ha att framte af samma slag. Woallnut-Street — Walnötgatan — återigen är uteslutande upptagen af boningshus, tillhörande de förmögnare samhällsklasserna,, och alla butiker, med thy åtföljande buller, äro derifrån bannlysta. Det engelska bruket, att hvarje familj ockuperar ett hus för sig, igenfinnes här liksom i öfriga delar af Norra Amerika, så ock den engelska komforten, ytterligare kompletterad med en och annan specialitet för dess nya hemland. Tack vare den stora gästfrihet och välvilja, som visades Vanadis befäl under dess vistelse i Filadelfia, hade vi godt tillfälle att af den ryktbara staden, dess sällskapslif och publika inrättningar, se så mycket som den korta tiden tillät. Filadelfia är omtaladt för att vara en bland de sundaste städer inom unionen. Luften är ren och jemförelsevis mild; himmeln sällan mulen; gatorna breda, raka, väl dränerade och stenlagda samt snygga. Stadens läge samt den i dess grannskap ymniga tillgången på vattenkraft och anthracit-kol ha gjort, att den blifvit en bland TN SE ARESTRSKO GRENAR att icke det, som är illa, kan blifva 1 värka IK