Aftonbladet – 14 mars 1865, sida 3

a VV 6 AO MI UNGIATAT färdigt. UTRIKES, FRANKRIKE. Monitören tillkännagiiver, att Frankrike afslutit ett handelsoch sjöfartsfördrag äfI vensom en litterär konvention med Hansestäderna; fördraget träder i kraft den 1 Juli samtidigt med tyska tullföreningsfördragen, Itill hvilka det är ett komplement. TYSKLAND. Debatten om militärfrågan har omsider I börjat inom preussiska representantkammarens militärutskott. Vid första sammankomsten försvarade ministern v. Roon regeringens förfarande, förordade fasthållandet af den treåriga tjenstetiden, men motsatte sig icke Unruhs åsigt, att linieoch landtvärnssystemet böra hopsmältas och landtvärnet förändras till reserv. Den 6 dennes förklarade hr v. Roon, att regeringen hyser betänkligheter att uttala sin innersta tanke, att den icke kan biträda någon åsigt, förr än den vore säker om att erhålla majoritet inom landtdegen. ÖSTERRIKE. ver, att Wienkabinettet i detta ögonblick har fullt upp att sköta för att stilla den oro som intag t mellanstaterna, sedan dessa erforo Preussens fordringar rörande hertigdömena. Men detta bemödande synes vara en borgen för att Österrike icke ämnar anse den sednaste pr uss depeschen såsom sista ordet i fmnet. irtom väntas med snarast: ett lika omfångsrikt opus komma alt afgå till Berlin, sannolikt inskränkande sig att beteckna Preussens förslager såsom i principen oantagliga. Dermed hafva då förhandlingarne genomgått sitt första stadium: Preussen förkastade Österrikes förslag, och Österrike Preussens. ITALIEN. Italienska marinlöjtnanten Carles Albert Racechia, hvilken ombord på det i Amerika byggda pansarskeppet Re dTtalia gjort detta fartygs resa från Newyork till Neapel, har förklarat, att såväl detta skepp, som det likaledes i Amerika byggda pansarskeppet Re di Portogallo, äro de sjödugligaste af alla pansarskepp och visat sig ha på ett förträlfl gt sätt uthärdat de väåldsammaste stormar under farten öfver Atlantiska oceanen. POLEN. I tidningen Le Nord berättar en korrespondent från Petersburg följande: Öfverreoementet, märkte, att en stor dödlighe: hade uppstått i en närbelägen by, ehuru ingen epidemi var rådande. På några da gar hade 15 lik blifvit begrafna på stadens kyrkogård, oaktadt helsotillståndet i staden vur ypperligt. En underofficer vid husarregementet fick händelsevis kunskap om orsaken till denna dödlighet och meddelade öfversten den-amma. Baron von Mengden begaf sig till kyrkogården, der presten, efter att ha läst de sedvanliga bönerna, ännu uppehöll sig, för att se likkistan nedsänkas. Ötversten förbjöd genast att nedhissa kistan och uppmanade presten att låta öppna henne. Denne protesterade med harm mot ett sådant vanhelgande och glömde sig dervid ända derhän, att öfversten befallde sina husarer öppna kistan. Man fann i denna ett betydligt antal gevär. Sedan derpå de 15 andra likkistorna blifvit uppgräfda, visade det sig, att de alla innehöllo gevär. Presten blef häktad.? Den 25 Febr. utspreds åter under aftonsången i kapucinerkyrkan uti Warschau en stor mängd cxemplar af den bekanta revolutionära proklamationen. De kastades till eller nedstoppades uti trängseln i fickorna på de kyrkobesökande, utan att dessa märkte, hvarifrån de kommo. Proklamationer lära älven i mängd ha legat utströdda på bänkarne och gångarne i kyrkan före gudsijenstens början. Polisen, som snart erhöll Börs. Halles Wienkorrespondent skrifsten, baron von Mengden, som för befälet öfver det i Pultusk garnisonerande husarkunskap om saken, företog många arresteringar vid gudstjenstens slut och senare på qvällen. AMERIKA. Senaten är inkallad till Washington den 4 Mars till en utomordentlig session. Rörande Chariestons utrymmande af rebellerna berättas foljande uti ett bref från Newyork a! den 22 Febr.: Charlestons utrymmande af sydstatstrupperna skedde om natten till den 17 Febr. Innan rebellerna lemnade staden förstörde de två pansarskepp och förnaglade fästningsverkens kanoner. Befallning hade blifvit utdelad, att 6600 i den öfre delen af staden upplagda bomullsbalar skulle uppbrännas. Elden antände ett uti ett jernbansskjul upplagdt ammunitionsförråd, hvaraf en våldsam explosition blef följden och branden spred sig åt alla håll. Omkring två tredjedelar af staden hade sålunda blifvit lagd i aska samt flera hundrade menniskor dels omkommit, dels blifvit skadade. Unionstrupperna upptäckte först om morgonen den 18 attstaden blifvit öfvergifven af dess garnison. Klockan 2 på eftermiddagen besatte en från James-ön sänd afdelning fästena. Amiral Dahlgren och general Gilmore begåfvo sig på kanonbåtar upp till hamnen och landstego vid varfvet. De funnoistaden endast negrer och den fattigare delen af befolkningen, emedan de rikare, som förutsett stadens utrymmande, redan utvandrat för ett par veckor sedan. Enligt Gilmores officiella depesch hade han tagit i byte 200 kavoner och ett litet förråd ammunition. Lincoln hade förordnat att till firande af denna unionens framgång och unionsflaggans återuppsättande på lästet Sumter glädjesalut skulle gifvas på Washingtons födelsedag i alla Förenta Staternas arsenaler och högqvarter för hären, samt att statsdepartementet i Washington skulle illumineras på aftonen. Kapten Semmes, som fört befälet å rebellkaparskeppet Alabama, har blifvit utnämnd till kontreamiral samt fått befälet öfver sydstatseskadern i Jamesfloden. En sqvadron rebellrytteri hade infallit uti