Aftonbladet – 11 mars 1865, sida 2

MUSIK. De sednaste konserttillställniingarne, hr Walins andliga konsert i Jakobss kyrka och hr Behrens matint i La Croix salong voro båda särdeles talrikt besökta. Hade man icke i god tid infunnit sig till den sednare lät det sig svårligen göra att erhålla platsi sjelfva salongen, utan måste man antingen stanna i de yttre smårummen eller söka att bana sig en besvärlig väg genom de improviserade sittplatser, som nu, medelst stolars placerande i dubbla rader nära invid dörren till läktaren, i hög grad försvårade och hämmade tillträdet till de län re fram på densamma oupptagna platser; hvilket högst oriktiga och godtyckliga arrangement man borde kunna ega hopp om att för framtiden finna afhjelpt och förekommet. Vid hr Walins konsert åter var Jakobs kyrka så öfverbefolkad, att det knappt var möjligt att vid konsertens början vinna inträde inom kyrkans dörrar, hvilken omständighet, i förening med rummets icke så särdeles gynnsamma akustiska beskaffenhet, utan tvifvel medverkade dertill, att icke alla prestationer framstodo i en så fördelaktig dager, som under andra förhållanden sannolikt skulle bafva varit fallet. Då det lärer vara fråga om att snart nog i dess helhet, med orkesterackompagnement, gifva Gunnar Wennerbergs oratorium Jesu födelse?, hvaraf vid ifrågavar.nde konsert endast spridda nummer förekommo, så torde vara fullt skäl att tilldess uppskjuta allt vidlyftigare ordande derom, och vilja vi nu blott nämna att de gifna numren öfverhufvudtaget vittnade on en stämning af djupt religiöst allvar och om ett i musikaliskt hänseende förtjestfullt arbete; särskildt kunde man i deth fall nämna en qvartett för sopran, alt, tensr och bas, sjungen af mllna Hebbe och öublin samt hrr Arnoldson och Behrens. 2rogrammet upptog i öfrigt botarian ur ?Paulus?, sjungen al konsertgifvaren, som äfven deltog i åtskilliga oratorienummer, ett herrligt adagio af Mozart, hvarmed fru Wilhelmina Norman illustrerade konserten, en aria ur Elias?, särdeles väl återgifven af fru Stenhammar, samt en förträfflig duett ur Pergoleses ?Stabat Mater, sjungen af mllna Hebbe och Walin, som i oratoriet hade ytterligare tillfälle att producera sin talang i den andliga stilen. Hr C. Behrens föredrog på sin matinå, utom en aria ur Mendelssohns oratorium Elias? samt recitativ och cavatina ur den kantat, som kapellmästaren Norman komponerat till högtidligheten å rikssalen den 4 sistl. November, ätskilliga ballader och romanser, hvaribland Schuberts ?Der Wanderer? och Otto Lindblads ?Lifdrabanten och kung Erik? utan tvifvel voro de, hvari sångaren hade bästa tillfälle att låta resurserna af sin friska och vackra röst på det fördelaktigaste göra sig gillande, och blet hr Behrens efter den sistnämnda framropad. Utom det ofvannämnda recitativet och cavatinan ur hr Normans kantat sjöngs af hrr Dahlgren och Willman äfven en duett derur, hvilka samtliga nummer voro hållna i en vacker och värdig stil, och torde isynnerhet recitativet vara förtjent af allt beröm, Violoncellisten hr Fritz Söderman inlade mycken förtjenst i sitt utförande af kompositionen öfver den gamla vackra trubadurmelodien ?La Romanesca7, som Kellerman här först introducerade; och i Fischers romans ?Du lieber Engel, du? var hr Schefers ganska goda röst af rätt mycken effekt, och bör kunna blifva det ännu mera, efter vunnen ytterligare utbildning. t hr Dahlqvists föredrag af Wallins ?Dödens Engel? egnades ett stormande bifall jemte framropning. Af den från hr Pett rssons mating fördelaktigt bekanta sängkören inom skarpskyttekårens femte kompani utfördes åtskilliga körer, hvaribland Bellmanssångerna ?Joachim uti Babylon? samt Käraste bröder, systrar och vänner?. Den förstnämnda togs i elt något för långsamt tempo, och den deri förekommande pauseringen liksom hejdar och hämmar det glada skömtets flod, som bör framdansa lätt och oaforutet; i den andra sången deremot var tidmåttet det lyckligaste alltigenom, och nyanseringen i den lifliga vexlingsrika skildringen särdeles fin och noggrannt iaktfagen. Denna sång 2 Aaördacs ätgan anh arkiäilla Aminnn