Aftonbladet – 6 mars 1865, sida 3

RUP. SIM Le Lä: LICJOTTLUPUUCG aAlRadl SKITILNUIRU förslag till hufvudgrunder för armens pensionering och ackordsamortering, varande genom detta förslag hufvudsakligen afsedt: att pensioneringen borde helt och hållet af staten öfvertagas; att ackordsamorteringen fortfarande skulle af armeån bestridas; att dertill finge användas pensionskassans fond, som alltså borde förblifva armåns egendom; samt att pensionskassans, efter fullbordandet af ackordsamorteringen, återstående tillgångar, äfvensom hittills bestämda afgifter till nämnda kassa borde öfverlemnas till enkeoch pupillkassan, deruti för öfrigt hvarje, hädanefter i armen inträdande militär, embetseller tjensteman borde vara förbunden att förvärfva inträde. Förslaget bordlades. Kapten Belfrage föreslog skriftligen, att Gotlands nationalbevärings officerare och civiltjenstemän måtte uppföras i samma pensionsstat, som den öfriga armen, uti såväl armåns pensionskassa som armåns enkeoch pupillkassa. Öfverstelöjtnanten frih. Mörner, som ansåg sig skyldig bevaka Westernorrlands beväringsbataljons intressen, fästade uppmsrksamheten derå, att bemälde bataljon väl vore ställd lika med den öfriga armån i afseende å pensionsbidragen från staten, men deremot icke beträffande pensionerna från armåns pensionskassa ; och då detta sednare förhållande syntes hr friherren icke vara med billighet öfverensstämmande, helst tjenstgöringen under krig vore för baljonen lika som för den indelta armen samt skilnaden mellan bataljonens och indelta armåns åligganden under fred vore af mindre betydenhet, föreslog hr friherren, att bataljonens delegare i armens pensionskassa mätte tillerkännas samma pensionsförmåner, som af kapten Belfrage nu blifvit för Gotlands nationalbeväring ifrågaställda. Ärendet remitterades till beredningsafdelningen. Kapten von Hedenbery väckte motion derom, att hvarje till armån hörande officer, underofficer och vederlike må förklaras sk Idig att, då han träder i gifte, förvärfva sig delaktighet i armåns enkeoch pupillkassa, hvilken motion, som afgitvits under förutsättning att nämnda kassa, äfven om persionskassan blefve till staten öfverlemnad, skulle komma att för sitt ändamål bibehållas. Remitterades till beredningsafdelningen. Kapten Toll afgaf, för den händelse, att förvaltningen af armåns pensionskassa skulle komma att framgent fortgå efter samma grunder som hittills, förslag om så beskaffadt tillägg till 5 2 och 3 i pensionskassans nu gällande reglemente, att afskedade militärer, som under tjenstetiden innehaft lön på stat såsom officerare samt äro delezare i armens pensionskassa, måtte medgifvas rättighet att, derest de sådant önska, förena sig om utväljande af särskildt ombud vid kongl. krigsbefälets och armånz fullmäktiges sammanträden. Remitterades till beredningsafdelningen. Öfverstlöjtnanten von Rehausen framlemnade såsom egen motion en anhållan om återvinnande af rätt till pension ur armens enke-och pupillkassa för aflidne löjtnanten vid Norrbottens fältjägarkår, C. Th. Eurens enka. Remitterades till revisionsafdelningen. å enahanda sätt förfors med en framställnin; af kapten Fredenberg om förhöjd pension för öfverstlöjtnanten G. Törnebladh, som år 1802 utnämndes till officer och bivistat svenska armåns derefter följande fälttåg. Öitversten frih. Klinckowström väckte skriftligen motion rörande armens pensionskassors förkafrande genom medlens användande uti en armens pensionskassors sedelutgifvande bank m. m.; i afseende å hvilken motion friherrn dock hemställt, att densamma ej måtte till krigsbefälets afgörande förekomma förr än K. M:ts proposition angående pensionskassans öfverlemnande till statsverket m. m. blifvit behandlad, emedan om krigsbefälet skulle bifalla denna proposition, friherrens ifrågavarande motion icke kunde till någon åtgärd föranleda. Bordlades till dess den Kongl. propositionen till behandling förevarit. Generalmajor af Kleen väckte motion om en sådan redaktionsförändring af 52 i pensionskassereglementet att der förekommande orden värfvad trupp finge utbytas mot orden värfvadt regemente eller kår. Remitterades till beredningsafdelningen. På framställning af öfversten Wijkander beslöts, att de af öfverste Nauckhoff och majoren frih. C. V. Leijonhufvud ofvan omförmälda motioner skulle, med afseende på deras vigt, tryckas och bland krigsbefälet utdelas. ÖOfversten af Wirsn väckte motioner: 1:o om en sådan förändving af sista mom. pensionskassereglementets 57 , att den som innehar två tjenster med delaktighet i pensionskassan, må komma i åtnjutande af pension, motsvarande de afgifter han till kassan erlägger. 2:o angående reglering af trumpetarnes och sergeanternas vid kavalleriet pensivnsförmåner. ÖOfverste Eketrä väckte förslag om rättighet för de vid armån anställda civile tjenstemän att i styrelsen öfver armens pensionskassa deltaga genom två fullmäktige, utsedda den ene bland armåns läkare och den andre bland armåns öfriga civila tjenstemän. tr af Wirsens och Eketräs motioner remitterades till beredningsafdelningen. Ofverste Söderhjelms förut väckta motion, i fråga om tjenstbara volontärers och beväringseliters befrielse från retroaktiv-afgifters Si gande vid befordran till underofficersbeställning, föredrogs ånyo. Öfverste Nauckhoff yttrade härvid, att korpcralers och soldaters befrielse från sådana afgifters erlägande vore af billighet påkallad, enär dessa endast under särskilda förhållanden och sällan bli till underofficerare befordrade, hvaremot beväringseliter och volontärer antagas, i afsigt att efter någon kortare tids öfning kunna till underofficerare befordras, men i annat fall böra afskedas. Vid sådant förhållande ansåg öfversten det nu väckta förslaget, hvilket hvad volontärerna anginge äfven vid armåns fullmäktiges sammanträde 1857 varit ifrågastäldt, men då lemna:s utan afseende, icke heller nu böra bifallas. i Öfverste Söderhjelm fann den af hr Nauckhoft nu uttalade åsigt väl kunna ega tillämplighet vid de regementen, der alla för volontärer afsedda nummer ständigt kunna hållas besatta; men vid de regementen, der ett sådant förhållande ej eger rum, till exempel vid Dalregementet, vore det nödvändigt att längre tid bibehålla antagna volontärer, för att, vid inträffande ledighet