Aftonbladet – 4 mars 1865, sida 3

2 mom. af 56 k. tullstadgan, att godset geast efter fartygets ankomst borde genom passa. rerares försorg eller på hans bekostnad fortskafs as till den vid hamnen inrättade lokal, för att ler afvisiteras, eller grosshandlaren Eneqvist besagnat den passagerare genom 3 mom. isamma ; medgifna rätt att, före undersökningsförrättvingen skriftligen eller muntligen upp; ifva, att van, utom andra honom tillhöriga då behörigen fvisiterade effekter, medfört äfven ifrågavarande ullpligtiga gods, hvartill ock kom att dessa frunimmerskappor och parasoller vid visitation artyget funnits fördelade uti tre särskilda förvar ingsrum eller hytter, samt att det bud, Enevist påföljande dag afsändt för att afhemta vämnda gods, först efter att hafva af städerskan försalongen, Carolina Falk, erhållit underrätelse att godset blifvit af tullbetjeningen från artyget bortfördt, hos vederbörande bevakning inmält sig att detsamma utbekomma; men der-mot det tullpligtiga godset icke, på sätt 6 mom. af 56 tullstadgan omförmäler, anträffats förstuecet eller undangömdt i uppenbart syftemål att indandraga godset tullbetjeningens uppmärksamret, och hr Eneqvist icke heller, till följd af hvad städerskan Falk efter aflagd vittnesed intygat, kunde anses hafva föranledt den af henne vidjagna åtgärd att fördela godset uti särskilda förvaringsställen, eller eljelst omedelbart sökt att af detsamma utan föregången tullbehandling komma i besittning, förklarat hvad emot hr Eneist förekon:mit allenast innefatta bindande omndigheter och liknelser, samt förty, med åberopande af 17 kap. 30 rättegångsbalken, ålagt hr Eneqvist att med ed inför rådhusrätten vita och betyga, att han icke haft för afsigt att ifrågavarande gods olofligen i riket införa, hvarefter rätten ville, sedan sig visat huruvida hr Eneqvist ginge eden eller ej, vidare utlåtande meddela. Häröfver anförde hr Eneqvist besvär hos hofrätten, som under den 13 Jan. detta år resolverat att, som hr Eneqvist erkänt det han den 27 Apri!, då den del af hans å 1esan medförda effekter, som i tull-lokalen vid hamnen blifvit införd, der skulle undersökas, på fråga af någon tulltjensteman om han medförde tullpligtigt gods, väl lemnat jakande svar, men icke angifvit annat sådant gods än det, som då blef tullbehandladt, och således icke omförmält, att han å fartyget qvarlemnat ifrågavarande fruntimmerskappor och parasoller — värjemålsed, såsom rådhusrätten foreskrifvit, ej må hr Eneqvist tillåtas; i följd hvaraf rådhusrättens öfverklagade utslag undanrödjes; och har rådhusrätten att med målet vidare lagligen förfara, blifvande hr Eneqvists yrkande om ersättning för sin kostnad i målet lemnadt utan afseende. Man finner häraf, att under det hr Eneqvist yrkat sådan ändring af rådhusrättens utslag, att han icke skulle behöfva gå ed. har hofrätten resolverat, att han icke får gå eden.