Aftonbladet – 3 mars 1865, sida 2

ff FF Re r fr ww POR j Å I för att derifrån söka komma öfver till Hel-Joch således blott 21 år så sent, att denne ej hann anlända förrän i Landgren afskickat brefvet intog han giftet. Professor Glas och apotekaren Andberg, Ibläck och redig handstil: ?Jag intog blåsyra Tklockan 12,14 e. m. — lefver?. — Istod med blyerts skrifvet: ?Jag lefver än — I-— — Han hade troligtvis intagit blåsyra landen till sina kamrater, hvarföre detta ru R a OT, OD al UOITSIAaREL OIN anläggning af en bibana till Södra stambanan. — Englands bank har, enligt ett idag ingänget telegram, nedsatt sitt disconto till Ao, — Ölyckshändelse. Fyra sverska fiskare kantrade sistlidne lördag i Sundet. Lyckligtvis räddade sig tre af dem genom att hålla sig fast vid båtkölen, men om den fjerces öde, hvilken arbetade sig upp på ett isstyck., vet man ännu ingenting. De tre förstnämnde lyckad s efter 3 timmars ansträngningar att omma upp på den landfasta isen. De begåfvo sig i söndags med jernbanan från Köpenhamn till Helsingör singborg. — — Sjelfmord. Från Upsala berättas följande sorgliga tilldragelse: Förl. måndag vid middagstiden befanns studeranden at Göteborgs nation Otto Christian Landgren hafva medelst blåsyra afhändt sig lifvet hemma i sin bostad. Han var född 1843 gammal. Landgren hade i bref underrättat en af sina kamrater om sin afsigt, men gjort detta olyckan redan skett; ty straxt efter det hvilka händelsevis gingo förbi, tillkallades genast, funno blåsyreflaskan och användae motgift. Han var då redan sanslös. På skrifbordet fanns en papperslapp, skrifven med ett divansbord, vid hvilket han satt, fanns en annan lapp, hvarå med mycket oredig stil det mörknar — det — det — ljus — ljus i ett spetsglas rustervin. Han dog precist kl. 2. ?Landgren, yttrar tidningen Upsala, idkade studier för filosofiska graden med ovanligare lifaktighet och intresse samt var i goda egonomiska och angenäma brödraförhålförtviflade steg ofelbarligen har någon ovanligt excentrisk, om ej tillika psykologisk grund.? — Upsala universitets katalog för innevarande termin har nu utkommit, och finner man deraf, att universitetets lärarepersonal räknar 28 ordinarie professorer, 3 e. 0. professorer, 18 ord. adjunkter, 1 e. 0. adjunkt, 28 docenter och 4 exercitiimästare. Studenternas antal uppgår till 1024, hvaraf 121 tillhöra Stockholms nation, 79 Uplands, 51 Gestrike och Helsinge, 136 Östgöta, 105 Vestgöta, 100 Södermanlands och Nerikes, 78 Vestmanlands och Dala, 57 Smålands, 64 Göteborgs, 25 Kalmar, 94 Wermlands, 96 Norrlands, 18 Gotlands. Af dessa tillhöra 93 teologiska, 129 juridiska, 85 medicinska och 717 filosofiska fakulteten. — Göteborgs folkmängd utgjorde vid wmnevarande års början, enligt de af vederbörande presterskap aflemnade uppgifterna, i alla församlingarne tillsammans 54,133 personer. — Skogsafverkning. Från Norra Westergötland skrifves till G.-P.: En stor liflighet råder på platsen med körning af stockar. Stora, ofantliga högar af dessa lågo uppstaplade vid kanalen. Vid fråga hvartill denna massa af stockar skulle användas upplystes att de tillhörde jernvägsstyrelsen och att de skulle, efter att ha blifvit preparerade?, användas till sleeperskubbar. Antalet af de beställda stockarne lärer uppgå till 13,000 st. och för desammas apterande kommer till våren en ångsåg att på platsen uppföras. Leveransen af dessa stockar är emellertid en god inkomstkälla för bönderna i trakten. Bl — Gellivara. Härifrån skrefs den 7 Februari till Norrbottens-Kuriren: Vi ha haft en skarp köld; i början af Januari uppgick den till 34 grader, och den 4 och 5 dennes nådde densamma en höjd af 40 grader, 3 hvilket är ett ovanligt förhållande härstädes, emedan det ej inträffat på 10 års tid. För öfrigt är det stilla och lugnt, utom att den hårda gästen, hungern, vill intränga i den fattiges hydda. ER — Handelstraktaten. Göteborgs Handelstidnings Pariserkorrespondent skrifver härom bland. annat: Handelst:aktaten mellan Frankrike och Sverge-Norge är för närvarande en fit accompli, om den också ej ännu är ratificeSe ONES RENATE SSE tll handelns lullkomliga Irihet, utan några särskilda öfverenskommelser emellan staterna. I går undertecknades traktaten, och, såsom bruket är i dylika fall. skrefvro icke de egentliga underhandlane sina namn under dokumentet, utan är det undertec:knadt af Drouyn de Lhuys, franske utrikesministern, och Behic, handelsministern, samt å Sverges och Norges vägnar af baron Adelsvärd, vår minister i Paris, Kongl. sekreteraren Titz, hvilken tjenstgjo:t såsom de svensknorska underhandlarnes sekreterare, afreser i afton härifrån såsom kurir för att öfverbringa traktatdokumentet till Stockholm. Kommersr det Willerding och byråchefen Berrhoft stanna här ännu någon tid, sannolikt till dess ratifikationen är verkstäld.? — — — Patenter. Kommerskollegium har meddelat bokbindaren J. G. Lindström patent under 13 års tid å en af honom uppfunnen mekanisk sjuksäng, och åt fabriksbolaget J. C. G. Bolinder patent under 10 års tid å tillverkning af kaminer efter vissa af bolaget uppfunna nya modeller. — — Patriotiska sällskapet. Vid sällskapets sammankomst den 27 Februari beslöts utdelandet af 50 rdr åt f. artilleristen Sven Sandberg för gagnande barnaundervisning uti Töftedals församling af Elfsborgs län, medaljen med konungens bröstbild och sällskapets emblemer åt kyrkovaktaren Jonas Tolsson i Eds socken af samma län för 46 års trogen tjenst, samt åt följande tjenare hos brukspatronen R. MontgomeryCederhjelm på Segersjö i Lennäs socken af Örebro län, nemligen: skogvaktaren Eric Andersson för 26 års tjenst, rättaren Lars Andersson för 2 års tjenst, samt gårdssmeden Sv. Fr. Engström för 27 års tjenst; medaljen med inskrift och konungens bröstbild åt smeden Johan Rask för 44 års tjenst hos brukspatron S. Heykensköld på Granhult i Ramsbergs socken af nyssnämnde län, och medaljen med inskrifft och sällskapets emblemer åt mjölnaren Anders Norström och kammarpigan Kristina Granlund, åt båda för 23 års tjenst hos öfverste-löjtnanten W. Nisser på Löfåsen i Stora Kopparbergs län, samt åt pigan Brita Sofia Höglund för 17 års tjenst hos sergeanten J. F. Eurenius på Hagai Wallentuna socken af Stockholms län; alla förenämnde medaljer att i gult och grönt band å bröstet bäras. skaper valdes regementsläkaren dr Carl Liljebjörn och sekreteraren i kommerskollegium G. Hegardt, samt till suppleant expeditionssekreteraren Vougt; och till ledamöter af sällskapet kallades expeditionschefen dr M. G. von Sehantz, landskamreraren B. U. P. Normelli, vice ordföranden i Stockholms läns hushållningssällskap A. Odelberg samt kamreraren G. Ch. Norling. — Följande personer hafva hos handelskollegium under den 28 sistl. Februari erhållit bevis om att de, med biträde af andra, ämna utöfva yrken. Vaktmästaren C. J. Nilsson, korgfabrik: tapetseraregesällen G. S. Michaelsson, tapetserareyrket; skomakaregesällen A. D. Molitor, skomakeriyrket; gartvaregesällen E. G. Norberg, garfverirörelse; målaregesällen W. A. R. Wahlberg, målareyrket:; bagaregesällen J. P. Löfgren, bagerihandtering ; musikaliske instrumentmakaren P. Andersson, instrumentfabrk ; smedsgesällen E. Mathson Emgren, klensnedsyrket; gesällen E. A. Nylander, bleckoch påtslagareyrket; f. d. badaremästaren J. C. a Tinn, perukmakareyrket; muraregesällen J. Tolmgren, byggoch murmästareyrket; samt haidelsbokh. F. G. Ditzinger, fabrik för tillverknhg af klosetter. — Af Tidskrift för Byggnadskonst och Ingeniörvotenskap har dubbelhäftet n:r 1 och 2 för innevarande år utkommit. Det innehåller: Byggnings-Skikken på landet i Norge, efter Eilert Sundt, med 4 träsnitt; Gafveltaksprång på läktade tak, med 1 träsnitt; Obebyggda allmänna platser i Londons omgifningar; Öm rörelsens bedritvande på bibanor och kortare fristående hufvudbanor; Nytt boningshus i Stockholm, af N. A. Agren. PL I och II; Bro öfver Östra Hamnkanalen i Göteborg, af J. G. Richert. PI. III och IV; Om jemförelsen mellan olika jernvägars längder; Dockan vid Carl Johansverns varf vid Horten i Norge. P1. V och VI; Om pofning af jernvägsaxlar och skenor, ur the Building news? 1864; Ofversigt och kritik öfver de vigtigaste af jern och trä utförda brokonstruktioner, med 20 träsnitt; Öfver-intendents-embetets verksamhet under år 1864 landen. samt Strödda medde— Ångbåtsfarten på Upsala. Förliden måndag hölls i Upsala bolagsstämma med aktieegarne i ångfartyget Garibaldi, hvarvid beslöts en utdelning af 10 procent å aktiebeloppet samt återvaldes dess förra direktion. Vid samma tillfälle uppstod äfven fråga derom, att med Upsalangfartygen äfven etablera reguliera tver emellan Örsundsbro och Stockholm redan imevarande år, derest den ortens affärsoch landtnän skulle sådant önska och dervid fästa något afseende. Direktionen bemyndigades att taga detta ärende i närmare öfvervägande. — Isarne och sjöfarten. Från Lysekil skrifver Handelstidningens korrespondent den 27 Februari: Hafvet utanför Lysekil är nu alldeles isfritt, åtminstone kan man ej med beväpnadt öga från Lysekils utkik upptäcka någon is till sjös. Lysekils båda hamnar och Fiskebäckskils hamn äro numera äfven isfria. Inga fartyg symas i sjön. En mänga fraktslutningar hafva redan skett här, logs fiol, hvarpå en sträng hade sjunkit ned. vid den milda tonen från den sjunkande strängen på den fiolen, som aldrig mer skulle ljuda, var det fom om frid och stillhet återvändt i Margretas sinne, och hon kände sig mera försonlig med sin lott. Det var så mycket godt i honom, men han hade det cke godt här?, sade hon; de voro icke många, som ville öfverse med hans svagnet, men Gud gör det dessmera. Sedan den natten gått och morgon kom, vörjade de att göra husbonden redo för hans ista gästabudsskrud. Han skulle hafva sitt vita brudgumslinne och andra vackra sidwita kläder. Hela huset blef den tiden, nedan de hade honom hemma före begrafingen, så förändradt, som om redan andra omtar inflyttat der. Allt var blilvet så stilla ch ålderdomslikt. Herlog hade väl aldrig arit rätt ungdomlig, men ungdomligheten ade dock i fred fått trifvas i hans närhet. Vu gick en hvar och undrade på att någon, om gjort så litet af sigi tiden, dock kunde å vända verldens gång, då han var utomden. ANDRA KAPITLET. Han blef stående, äfven nu, vid dörren en stund längre än han behöfde, under det han skickade sina ögon kring rummet. Derefter gick han fram öfver stugugolfvet. Endast Margreta sjelf var inne. Hon stod framme vid bordsändan och vid ett matt talgljus ref på ett rifjern några förnödenheter för det sorgliga gästabudet. Hon vände sig om, såg litet matt ut, helsade honom hvarken vänligt eller ovänligt, men kanske något främmande, och tycktes nästan litet besvärad af de många vackra och väl sagda ord, som han hade tillhands redan i det första ögonblicket. Hon fann detta något undransvärdt; ty det är annars rätt vanligt alt äfven de, som tala med större frihet än Gunerus, stamma och tala litet förvirradt vid dylika tillfällen. Gunerus lugna och vackra stämma tycktes deremot derna gång bättre ordnad än någonsin, och hans öppna, varma och fria blick talade om at, ehuru han kunde väl känna och djupt käma stundens : etydelse, så öfverväldigade len honom dock icke. Så syntes åtminsone för Margreta. Till revisorer af det sistförflutna årets räken-d ARV MAASVAR SAMI AIG anlände de inbju vet var närmast 4 trappan belagdt i blått kläde och ti våning med bred; af trappan äro in fyrvaser, hvilka af den öfriga dek Allt är här ren förut målade för likhet med balust delen af förstuga förstugorna i rika äro, hvad tecknin renoverade, så a och pilastrar erhål marmorart, som ( Denna impogarn var upplyst med mattslipadt glas Efter att hafva chambre, inträde salen, hvilken : fattade gobeliner Katrina II till ko liner, hvilka äro hafva, åtminstont dangömda, men I värde och nu b till ett både dyrb Detta rum är för metsgardiner och Parquetgolfvet i alla rummen i belagda med dyr! Från matsalen ett hörnrum i qv: let renoveradt oc af Virgin. Denr gnld och som pry hvitt och guld, 8 glas, erbjöd vid en den mest leen förgyllda möbel, mast, med hvilke voro draperade, I gen af detta lysa Men den salong Victoriasalen, ådr märksamheten oc verkligen praktful är till alla delar Allt är också t ändå är den urspr minsta detaljer oc derom att snille c uteslutet från tror agar. Så t. e. äro till broderierna, nu n rier, som fordom hvilka voro en pr XVI. Taket är här ri de fyra hörnen pr visa Ulrikas krönt koreradt i hvitt o klädda med tapetc sedda med guldbr indelta i fält, som nerade pilastrar, I filas, prydda med agde på glaset, har på dess nedr med kunglig kron i takets medaljon; fält är prydd med hvilka blifvit krin såväl speglar som I långväggens n gyld ram, den uto tillverkad i Belgie Oscar I. Rummet andra, också rikt Öfver denna sal ramar anbragta tv ornerade på samm lastrarne och jemv visa Ulrikas namn De förgylda mi värdiga denna sal märkt väl arbetadi galonerad purpurs eriarbetet lärer v och stoppningen a För öfrigt märk: byråer, arbetade i pletra dura-ornerin med starkt förgyllc dessa utmärkt vac råer, hvilka tillhör märkvärdiga norsk lystrar af bergkrist Denna salong er 3:ne ljuskronor san ljusarmar — allt d I denna praktful början den kongl. sen, som börjades kl. mellan 1 och 2 det att soupern ser ningen, i drottning innanför matsalen, hvilkens beskrifnin förbindelse med öfr Om vi nu, lockac hofkapellets och d 22 man starka orke hr direktören J. In ken. begifva oss ne sals dekorering huf garne infattade spe gyllda listverk, hvi genom engagerade entablementer, ä hv under hvilka äro p! å balustrader, hvill glas. Dörrarne äro nombrutna ornamei Genom den män glas, hvarmed vägg lunder det de sed: ningen och sådan komligt välde öfv nena trängde sig ock att han fort! och det syntes kunde ha ett så t sig mycket belåte Om en stund k upp och väntade fram och helsa hc tider brukat. Men! Friberg är här som tänkte att han. Sa matmora I letade efter en ti dörren. Jag säger att I och då hon i dets märkte att han li deltagande: Måi nerus? Här är hett i och jag kom så k tVärmen tog litet Men hon följde honom icke med ögonen Två dagar före begrafningen kom Guneuc för företa nmäånnan aftarR Alvalohändaloenan så noga, då han gick tillbaka ned ill dörOaAn oca Jaha att ham lean OnT 3 ran Men vill Erik ge står den sjukdome TA , FÅ a