Aftonbladet – 28 februari 1865, sida 2

ill utmönstring än grekiska språket, och fven detta icke annorlunda, än att det, såm rikets ständer beslutit, göres till ett fritt ämne för alla, på det att bördan af less studium vid elementarläroverket må alla endast på dem, som känna sig ega crafter att bära densamma eller behöiva det r sitt blifvande vite genus. Bland läroämnen, som lämpligen kunde nskränkas, äro teologi och kyrkohistoria. Den tid, som nu är till religionsundervisning anslagen, borde väl härtill användas, men teologien icke vara examensämne i maturitelsexamen, och kyrkohistorien icke vara undervisningsämne, för så vidt den icke framstår som elt moment af allmänna historien. Kursen i matematik torde äfven utan skada kunna för klassiska linien inskränkas, derigenom att trigonometrien bortföl!e. Öfriga l!äroämnen torde icke kunna in: kränkas, utom de döda språken. Undersningen och pensa i dessa språk äro nu mer omfattande, än på den tid, dä de voro läroverkens, snart sagdt, enda föremål. De sluka ock brorslotten at skolans undervisningstid och af alumnernas hemarbete. Detta synes vara så mycket mer oberättigadt, som dess varmaste vänner börja medgifva, att man vid ekolan numera studerar dessa språk, icke för att lära tala och skrifva desamma, och icke derföre, att man (ror sig vid skolan kunna meddela ynglingarne den klassiska andan, utan för att bibringa den formella bildning, som förmenas icke kunna genom andra lika grundliga språkstudier ernås, och för att lemna nyckeln till den klassiska lilteraturen. När alla dessa ändamål under förflutna tider kunde vinnas genom mindre pensa och på mindre tid, så synes mig antogligt, att ett eller två af dem, hvilke numera ensamma qvarstå, skulle kunna upp nås utan att göra dessa språkstudier mödo sammare än de förr varit. Min enskilde åsigt är derföre, att, till undvikande af öf veransträngning, pensa i de döda språken böra inskränkas samt att det latinska skril profvet vid maturitetsexamen bör bortfalla eme an ynglingens verkliga bildning och mogenhet bör kunna tillräckligt ådagaläg gas och utrönas genom skrifprotven på svcn ska och andra lefvande språk. Universiteternas examensfordringar borde naturligtvis i någon mån rättas efter hvac den med månglaseri betungade skolan kar förbereda; men derom är icke här fråga. Jag har ansett mig furpligtad att vörd samt föreslå dessa inskränkningar, emedai min öfvertygelse är, att de många ämne och de stora pensa, som nu äro föreskrifna göra det svårt om icke omöjligt för en me medelmäåttiga anlag utrustad yngling at utan en för kropp och själ menlig öfveran ströngning genomgå ett elementarläroveri på klassiska linien, och emedan jag icke an ser. samhället eller det allmänna kultursträ! vandet hafva råd till att undvara det trägna ärliga och nyttiga arbete, som erfarenhetei visat att medelmåttorna så väl förrätta, on de icke äro i förväg uppslitna.