— Postfarten på Gotland. I Gotlands Tidning berättas den 17: Polhems hitresa förliden lördag var särdeles svår. Kapt. Högoren afgick från Horn kl. 5 e. m. dagen örut då först posten erhölls; men kom icke längre än till Idö, der farvattnen voro stängda af stora m-ssor drifis. Kl. 5 på lördags morgon började han arbeta och lyckades ej genombryta den sträcka af on halt mil med is-sörja uppfyllda farvattnet, för att komma till sjös, förrän klockan 2 e m. samt anlände hit kl. 8 på aftonen. Meski nen hade således varit i onpphörligt arlete. 1 9 timmar för att få fartyget genom issörja på en half mils längd, och torde kanske ej heller då hafva lyckats, om icke kapten Höggren med sin vanliga rådighet hade på ett högst eget sätt förhjelpt sig ur sin. svåra belägenhet, emedan han eljest lätt kunnat blifva fastsittande i isen och förd på något af de vid denna kust så talrika srunden. Polhem, som så många gå: ger ötvervunnit och genombrutit ganska stora ismassor, kunde nemligen icke genomgå den is-sörja som sammanpackat sig och oupp hörligt lade sig för bogen liksom en hög drifva, hvilken, hvarje gång fartyget bac kade för att med dess fulla fart söka genombryta eller öfvergå hindret, icke såsom annan större is sänktes vid fartygets anopp, utan endast packade sig tillsammans; men efter flera sådana fruktlösa försök, beslöt kapten Höggren att vända och genom backving söka med propellerns inverkan undanföra is-sörjan, och till följd af denna lyckliga id kunde slutligen detta svåra hinder ölvervinnas. — Ett nytt rön i afseende på konstruktion af vinter-ångfartyg torde härigenom hafva blifvit funnet och som kanske kan blifva af stor vigt vid placeringen af propellern å sådane fartyg. Resan derpå afgick kapten Högaren till Öhnd med post härifrån; men skulle i går iter försöka att anlöpa Horn.