Aftonbladet – 22 februari 1865, sida 3

bb ree vr ofticerarne. Om permarenta industrlexpositioner i Sverge. (Ur norska Morgenbladet.) IH. Svenska industriexpositionen i Odeonslokalen. Det var en svensk qvinna, som först reaIliserade idn om en permanent imdustriexposition i sin f Ilständighet, nemligen så latt artiklarne äfven säljas på stället. Redan flera år hade mll Angusta BranI des haft sitt s. k. Svenska industrimagasin vid Drottninggatan, då hon den 18 Febr. 1863 under ofvannämnda namn öppnade en l vida rikhaltigare i Hammers Odeon vid Regeringsgatan. Materivlierna dertill hade hon i flera år samlat och derunder lagt i dagen en högst ovaulig energi och oförtrutenhet i sitt företag, hvarom hon stod alldeles ensam, utan förmögenhet, utan understöd af staten, utan penninghjelp från föreningar eller industriiskare. Och lik väl lyckades hon åstadkomma en i sitt slug fulländad inrättning, trots de mångfaldiga hinder, som ställde sig deremot och som 7öfverhufvud skulle gifvit en hel mängd styrelseoch komitsammanträden ganska mycket att beställa. Man måste älven beundra den oförskräckthet, hvarmed mll Brandes på egen risk vågade att utföra ett sådant företag. Emellertid gick hon mycket förnuftigt och klokt tillväga med sina förberedelser. Hon etablerade sig icke i sin nya lokal, innan hon törsäkrat sig om materialier att temligen tylla upp den med, och hon gick ej blott med aldrig vacklande ihärdighet och ständig framgång omkring till och korrespon derade med de svenska industriidkarne, som halt sina produkter utställda på sista Loudonexpositionen 1862, för att förmå dem exponera sina varor hos henne, utan hon förmådde ätven efterhand mänga andra betydhga Stockholmsfabrikanter och handtverkure, ja till och med flera aflägsnare bo nde, att praktiskt intressera sig lör saaf deras fabrikater såsom expositionsartiklar. Den exposition, eom sålunda åvägabragtes, är uteslutande svensk och består al de bästa svenska produkter. Den är derjemte ordnad med sällsynt emak och planmessigbet. Till lokalens utstyrsel bar hon tätt hjelp af flera framstående konstnärer, så att det hela är ytterst tilltalande både för nationalkänslan och konstsinnet. Expositionen öppnades i närvaro af konungen, drottningen, prinsarne och en mängd nöga embetsmän, en stor del af utställarne samt slöjdföreningens ordförande friherre Kuut Bonde. MII Brandes hedrades med att bli vald till medlem af slöjdtöreningen och mottog sednare af utställarne en dyrbar gåfva såsom tecken till deras erkänsla för det nit, hvarmed hon arbetat, — först och främst i deras intresse. Konungen har sjelf flera gånger besökt inrättningen ch gjort betydliga inköp af der utställda sa ker, rika resande från industriens hufvudländer ha föredragit att förse sig med lyxartiklar härifrån; det återstår blott att äfven allmänheten visar sig sätta värde på saken; pressen har åtminstone omfattat den med intresse. Om expositionens omfång och mångfalden af de vid dess början utställda artiklar torde följande beskrifning kunna gifva någon upplysning: Ixpositionen upptager 13 rum i första våningen af Odtouslokalen, hvaraf 10 inuehälla expositionsartiklar. Bland dessa kunna märkas: 1. Rummet för skolapparater, hvaraf en mängd, exponerade ar den vekante rektor Siljeström, hedrades med medalj på Londonexpositionen 1862. 2 Tygoch väfnadsrummet, der man bland annat finner sidentyger, gulddrageriarbeten, såsom guldträd. hvaraf 3000 fot af 1 ort guld, konstgjorda blommor, hvilka före expositionen allmänt ansägos vara förfärdigsde och grupperade at parisiska konstnärinnor, men sedan visade sig vara af fru Möllenborgs (född Tigerschöld) fabrik i Wexiö. Vidare sågos i samma rum fru Hartvigs i Waudstena bekanta knypplingsurbeten, hvilka ådragit sig synnerlig upp märksamhet af utländningar; sängoch bordtäcken, af hvilka sednare ett hopsydt af omkrivg 10 400 kottunsleppar i olika tärper, men utgörande ett smaktullt helt; en massa både hvita och färgade tygerat flera: sorter växt-ull, såsom fröull auf pilträd,: hvilket en svensk landibrukare, Hampus von Post, under den i flera år rådanoe bristen på bomull, börjat begagna för indutrien. 3. Mattrummet, ivnehällande olika slugs — äfven broderade — mattor, korgarbeten från Låby räddningsinstitut samt nstitntet för döfstumma och blinda på Manilla m. m. 4. Metallsalongen, der man nvnn en samling stälvaror, som nio af Eskilstunas förnämsta fabrikanter i förening aft exponerade i London; lås, knilvar m. n. från samma ställe, symaskiner, isskåp ch många andra prof på metallfabrikauio ven, hvuruti Sverge mvätt sin största fullomlighet. 5. Stora salongen och galleriet, ikt dekoreradt. Här märkte man porslinsvaror från Gustafsberg och andra bruk, Rörtränds kakelugnar, ornamentsmålningar i uld och silfver, parfymerier, tapeter, glas aror, marmoroch porfyrpjeser m. m, Denna afdelning synes innuehälla en rikedom f temligen ohkariade föremål. 6. Pianoummet, der instrumenter funnos exponerade rån fem pianofabrikanter, hvaraf 3 i Stockwolm, 1 i Göteborg och 1 i Norrköping; lessutom snickararbeten i större mängd, juskronor ech träsniderier. 7. Ett mindre um, dekoreradt i de skandinaviska tärgerna, och innehållande bland annat en reliefkarta fver skandinavien af Mineur. 8. Spegelgaleriet, der en mängd mindre gipsskulpturer unuos utställda. 9. Skulpturrummet, som ryd es af Qvarnströms Idun och Molins attenbärare samt af norrmannen Hammers uldoch siltverarbeten, och 10. Tafvelrumnet, der flera af de bästa svenska målare ken genom utt till henoe insända ett urval: ade arbeten utställda och der jemväl en OO