Aftonbladet – 17 februari 1865, sida 3

jernvågens trafikanter, och man bör hoppas att den för bruksegare kännbara atgift af cirka 16 procent pr centner. som nu, tom våg och ståndpenningar, lär dem af vederbörande ki mmiss.o närer påföras, skall. utan att förminska dessa sednares vinst, kunna genom de nya, ändamåls enliga anstalterna betydligt reduceras. så irägas om inte den enklaste billighet skulle fordrat en revision åtminstone af stån afgiften, hvilken nu utgår med ett (säger 1) öre pr centner gjern. er gång betaldt, utan nagon bekant preskriptionsvid. Att för 1 procent pr centner få till obegränsad tid magasinera sitt jern (poster af20 års. ålder och derutöfver lära finnas) är välredan nu: nästan alltför billigt. men kommer efter nya vågens apterande att bli absverdt. Då för tackjern lär finnas en preskriptionstid af !em år. hvarette: afgiften måste förnyas: då lån ej beviljas på jern, som stått i vågen öfver tio år. och då 1 procent pr centner i alla fall, utan afseendt på den låga, uppgifna räntan af 5 procent på anläggningskostnaden. synes nog lågt, så är det oss ompjligt att tro, att stadsfullmäktige kunnat vilja bibehålla denna låga ståndafgift. utan preskriptionstid, om frågan varit tillräckligt utredd och diskuterad. Att frågan det ej blef, beror. enligt vår åsigt. på komiterade, hvilka hade all fördel af att göra alla möjliga anspråk på en tidsenlig superb jernvåg. wtan motsvarande billie förhöjning i afgiften med thy åtföljande lämplig (ehuru för kommissionärer alltid besvärlig) preskriptionstid (af t. högst 10 år). Vår tredje anmärkning är så enkel, att vi i sanning förvånas öfver att drätselnämndens första afdelning, nämnden in pleno. och sist stadsfullmäktige icke bemärkt den lacune, som, enligt vårt förmenande, existerar, nemligen kostnader för sjelfva metallens förflyttande från den gaml: till den nya vågen. Att förflytta cirka 700.001 centner metaller i tusentals olika poster, stämp: lar, dimensioner, qvaliteter m. m, lär väl ej kunna ske för en spottstyfver. Vilja komiteradt påstå, att de ansett det vara egarens skyldighet att flytta sin vara (hvilket torde vara tvivel :n derkastadt), så frågas hvarföre icke nämnden gjorde denna egarens (eller kommissionärens) skyldighet till ett vilkor; anser åter komiterade kommunen böra bekosta denna flyttning, så ha de, med eller utan vilja, genom denna kostnads uteslutande, het enkelt för. nämnd och stad fullmäktige bakom ljuset; ha de åter helt osky digt glömt denna bagatellsamma, så borde dock nämnd och stadsfullmäktige haft ögonen öppna. I hvilket fall som helst. så torde det dock ha varit med kommunens intresse förenligt att stadsfullmäktige bestämt, att de, som hädanefter låta införa metaller i gamla vågen, skola anses skyldiga desamma till nya vågen förflytta. då vägens flyttning kommer att ske. Då vi icke varit nog lyckliga att få se ritningarne till dessa förslager (vi tro äfven att dessa ritningar icke voro vid tillfället för stadsfullmäktige tillginglige), så kunna vi icke yttra oss om de träbroar m. m., som blifvit töreslagna. Vi inskränka oss endast att påminna om att träbroar i allmänhet äro verkliga mjölkkor för vederbörande entreprenörer (hvad underhållet beträffar) och kontrollen öfver deras reparationer ganska svår. om ej omöjlig. Med afseende på olika resningsbockar ses hurn lätt det går att i e:t förslag (såsom äfveniverkheten) få en post uppsatt från 73.660 rår till 177.200 rdr. Det behötver knappast nämnas, att de dyrbaraste af 7—8 föreslagna olika resningsbockar blifvit antagna. De i likhet med de nu: varande kosta endast 73.660 idr. De ha dock stått i mansåldrar och ha befunnits dugliga till den grad. att det väl ma ifrågasättas, huruvida det är välbetänkt att välja andra, som kosta 103.600 riksdaler mer. Skola dessutom nödvändigt stora tak sättas öfver d m (hvilket väl torde kunnat tala en närmare utredning), hvartöre då icke välja ett billigare ämne. såsom till exempel skiffer, hvilken kostar obetydligt i årligt underhåll framom de dyrbara plåttaken, hvilka tidt och ofta måste strykas o. S. v. Man hear slutligen sökt göra saken antagligare genom att påminna om huru den gaml jernvågens lokal kommer att inbringa minst 10.010 rdr i stadskassan om året. Bland stadsfullmäktige ökades värdet af denna inkomst till det mångdubbla af ofvannämnda summa. Men hvad har rät detta i det stora hela med jernvågen att göra? Vi kunna ej finna annat än att om nu den gamla jernvågens lokal kommer att ge staden så stora imkomster emot hvad den såsom jernvåg förmått öra — så vore det allt skäl att ätven betänka. hvilka stora inkomster ecendomen Djurgårdsvarfvet skul:e ge om den ej bletve jernvåg.. Vi tro det skule bli mer än 5 procent.