Aftonbladet – 17 februari 1865, sida 2

a bolaget och vidtaga de förfoganden, !17 n för detta bolag behöfdes. ve on fr — Utländska posterna. Enligt ingånget ti egram från Helsingborg i dag kl. 11,45 fe m. hafva hamburgerposterna för den 5m I och med den 10 upprått Helsingör. kq — Ispromenad. Landskrona Tidning för den berättar: En svarfvargesäll vid namn P. Lundberg afgick från Köpenhamn på pv i går f. m. kl. 11 och anlände hit kl.lg e. m. utan att hafva rönt den ringaste igenhet. Samma person har i dag i sällap med en ekräddargesäll anträdt återgen till Köpenhamn på samma sätt han je ansporterat sig hit. q —— — Sjöfarten och isarne. I Gotlands Tidning 1: rifves från Wisby den 10 Febr.: Vinterpostföringen med Polhem har hit-5 IIs fortgått obehindrad; men de tvenne sedste resorna måste kapten Höggren anlöpa nh orn i Westerviks skärgård. Storm och 1 otvind jemte svåra ismassor utanför skärn irden hafva dock så försvårat dessa resor! t till och med 11 timmar åtgått på hitreun, som eljest kan ske på 5 a 6 timmar. ortfar den sedan några degar stränga kölen, torde resorna häremellan och Horn vart komma att afbrytas, då Oland blir ngöringspunkten. ta — Södra Qvarken isbelagd. Denna sedan ratal tillbaka sällsporda naturföreteelse har u inträffat. ÅA detta ställe herrskar vangtvis den starkaste ström inåt Alands haf, ch man kan icke heller påminna sig nå-: ot är, då Södra Qvarken blifvit isbelagd, rr än nu. Ea korrespondent från Öre: rund till D. A., som i går inberättar detta ! örhållande, tillägger vidare, att Understens yr, belägen i denna trakt, har varit släckt edan den 2 dennes. Björns fyrar vid nordestra inloppet till Öregrundsgrepen cch Iggegrunds fyr i närheten af Gefle släckes, de förra den 27 och den sednare den 26 anuari. Han tillägger, att troligen ligger wela Bottenhafvet, ty sedan den 30 Januari var man från Örskärs fyrbåk, belägen å vorra delen af Gräsön, ej kunnat skönja ppen vak till sjös. Såsom stöd äfven för ryssnämnde supposition nämner han, att öfågeln (troligen af brist på vatten) drarit sig åt land och funnits på mångfaldiga tällen liggande död i skogarne, hvilket lär vara det säkraste tecken på :tt hafvet öfverIt är isbelagdt. Denna is i Bottenhafvet, som nu bildat sig, är ovanligt stark, emeJan denhar tillfrusit under lugnt väder och sålunda bildat kärn-is, och ej, såsom under vanliga vintrar, tillkommit genom samman: packad snö: och is-sörja. dm —— DD -— Från Jönköping skrefs den 15:e: Wettern ir isbelagd så längt ögat når. Angbåtarne Örn och Svan, hvilka eljest äfven under vintermånaderna uppehålla trafiken meilan städerna och orterna vid Wettern, hafva nu naturligtvis måst inställa sina turer. — Från Grenna skrifves den 15: Vettern synes isbelagd så långt ögat kan nå; emel lan Wisingsö och staden köres obehindradt på isen. — Från Ystad skrifves den 13:e: Den lilla danska postjakten fortsätter att göra sina reguliera turer häremellan och Rönne —i ett bevis på att hamnen derstädes är lika tillgänglig som Ystads. — Från Lund skritves i Folkets Tidning: Man torde nu en af dagarne börja färdas i slädor öfver sundet. Sedan 1853 — således 12 år tillbaka — har ingen släda kunnat under vintern passera sundet till Köpenhamn. Kölden nådde 1853, såvidt man vet, icke den höjd som den i dessa dagar uppnått. — Från Marstrand skrifves den 12:e: Ångfartyget Göteborg, kapten Höglund, som hitkom i lördags, försökte i går att återvända söderut, men möttes i fjorden af sådana ismassor. att det måste hit återvända. Kapten H., hvars afsigt är att hjelpa in i hamn de seglare, som under dessa svåra förhällanden söka land, kan icke gerna till station välja någon lämpligare punkt än Marstrand, hvars hamn häller sig längst öppem och hvaritrån man kan hålla god utkik på vesterifrån kommande fartyg. Hvarje år, un der liknande förhållanden, visa sig nödställda fartyg under skären, utan att man hittills kunnat härifrån synnerligen bispringa dem. Utan tvifvel vore det lotsverket, som i första rummet kunde hafva skyldighet att vintertiden hålla en lotsångbåt för detta ändamål vid denna kust, den enda för Sverges sjöfart tillgängliga nder svara vintrar. Emellertid söker Göteborg? att fylla bristen, och kapten Höglund gör med sin lilla ångbåt sjöfarten en vigtig tjenst, genom att furtfarande vara i rörelse för att bogsera in och ut fartyg, som behöfva denna hjelp. Isen mellan Marstrand och fasta landet är nu så stark, att man kör derå med hästar och lass, och här lärer vara i fråga ett slädparti, kanske för att, som man sade förr i verlden : dansa på hufvet, något som man i den gamla goda tiden, då isvintrar voro vanliga, tog sig för. på närmsta gästgifvargården å fasta landet, Tjufvukilshufvud, som om vintern naar dagene ere korte heter bara: hufvet. I dag har vestlig vind fört in dritis, som spärrat norra inloppet. I sammanhang härmed meddelas följande underrättelser från hr C. A. Höglund, dat. Marstrand den 14: I dag synes ej öppet vatten till sjös från fästningen härstädes, hvarken norr eller söderut. Isen tycks vara mycket sammanpackacd långt vesterut, i det att den synes på åtskilliga ställen alldeles som höga holmar. Jag var i gar ute till sjös för att s: mig om; ty de der förto ningarne i drifisen sågo ut som fartyg på afstånd : men Jag måste återvända hit dels i följd af is och dels derföre att der intet var att göra. — Från Lysekil skrifves till G. P. den 13 dennes: Förbindelsen med hafvet och omkringliggande skärgårdar har ända tills i dag varit obelundrad af is, men nu tyckes det som här skulle blifva islägg, enär det är alldeles sjöstillt hvilket förut ej varit forhållandet, då det ständigt blåst en trisk kultje från ostkanten. Engelska briggen Dare, kapten Georg White. hemma i Portsmouth, som på resa från South: amvtm till Shields segelsliten och med andra