Aftonbladet – 16 februari 1865, sida 4

BLANDADE AMNEN. — Ett sjöäfventyr. En af våra sjökaptener, som i flera år seglat på Osundicn, sag då han en gång for under passaden, ett stort skepp på afständ närma sig. Detta befanns vid noggrannare betraktande af alla kratter arbeta på att upphinna det svenska fartyget; men vår kapten tästade sig ej vidare dervid, utan fortsatte seglatsen, utan att det ringaste bry sig om hvem det var, som så envist toljte honom. Det främmande skeppet satte emellertid till alla möjliga segel, sjeltva skyskrapan kom upp; och ändtigen kommo de båda tartygen på tredje dagen hvarandra så nära, att man genom ropare kunde meddela sig åt hvarandra. Genom sin kikare hade den svenske kaptenen redan observerat huruledes en fin gentleman promenerade at och an på det trämmande skeppets däck och der från alltemellanåt kastade en blick mot den förres fartyg. — Andtligen började man genom roparen tilltala hvarandra, och svensken, som nu med spänd uppmärksamhet väntade att få upplysning om, hvilken vigtig orsak töranledt den andra seglaren att så ifrigt följa etter, hörde nu den främmande kaptenen på engelska utropa: Have You got any cigars? (Har ni några cigarrer?) och när svensken härtill svarat ett Yes, blef en båt genast utsatt från det engelska skeppet, hvars kapten kort derpå steg ombord hos den svenske. Denne, som kom direkte från Java, lemnade nu engelsmannen en låda riktigt goda cigarrer, hvilka denne med den största törtjusning mottog. Man skildes deretter ät. engelsmannen återvände till sitt skepp, och som han der stigit ombord igen, ändrade han genast kurs och sågs nu styra tillbaka åt alldeles samma håll, hvarifrån han kommit. (rÖRPOSTEN.) — En batlovgfärd vintertiden. Den bekante engelska luftseglaren mr Glaisher, hvars arbeten äro bekanta i den vetenskapliga verlden, har tor ej länge sedan anställt ett farligt experiment genom att företaga en luftresa på denna obiida årstid. Den 30 December uppsteg han nemligen jemte de ; älven mycket bekante mr Coxwall i en ballong uti London, ehuru himlen var starkt mulen. Vinden var icke gynnsam och förkortade den tid, som de begge djertva luftseglarne kunnat tillbringa i de högre regionerna. På 2206 fots höjd kommo de in i skyarne, på 2600 fots höjd förlorade de jorden ur sigte; 400 fot högre blefvo skyarne mörka och täta; på 3200 fots höjd täta men-glänsande, och ännu 200 fot högre befunno de sig i en strålande atmosfer med en ljus och klar himmel. Det var jemförelsevis varmt och man skulle kunnat tro sig förflyttad till sommartiden, så stark var motsatsen till det tråkiga grådaskiga vädret nere vid jorden. Ölver dem utsträckte sig ett riktigt hai af skyar at skinande hvit färg. Ballongens, gondolens och luftseglarnes bilder attecknade sig ganska tydligt på de lätta silfverskyarne. Då viny den låg utät hatvet måste mr Glaisher öppna ventilen; men då man kom ned i den kalla, tuktiga sky-regionen blef fallandet färtärligt hastigt. nemligen 1100 fot i minuten, och de måste skynda sig att kasta ut hela barlasten för att förminska fallhastigheten. — Slutligen landade de lyckligt och väl 20 miles från Woolwich. Besväret vi manövrerandet at ballongen var, enligt begge luttseglarnes utsago, vida större än under sommaren.