Aftonbladet – 16 februari 1865, sida 2

— I natt klockan half 3 utbröt eld i huset n:r 24 vid Stora Badstugatan å norr i hrr Ljunglöfs tobaksfabrik. Lyckligtvis aflopp eldsvådan utan att förorsaka någon större förlust. Elden uppkom i ett till fabriken hörande torkrum för tobak och lärer firanledts deraf, att vaktkarlen under natten mindre noga hållit tillsyn deröfver. Från Adolf Fredrik ankom genast polisens vaktspruta och genom att från närmast å gatan varande brandpost anbringa slangar till eldstället, blef man snart herre öfver farar, utan att annan skada åstadkoms än att torkrummet, dess inneroch yttertak mer och mindre förstördes, äfvensom ett parti tobak, hvilken omkring sig spred en tjock och döfvande rök, af elden förstördes eller skadades af vattnet. Oaktadt faran sålunda inom en stund kunde anses vara förbi, fortforo icke destomindre brandsignalerna i tvenne runda timmar, allarmerande onödigtvis hufvudstadens invånare samt ingifvande en hvar fruktan för en större olycka. Vi anmärka detta, anseende att man sannolikt skulle göra allmänheten en tjenst, om man läte brandsignalerna i närmaste kyrktorn upphöra, hvilket äfven innebure ett tecken for de andra ått afstanna med klämtningen så snart det blifvit in apporteradt, att mar ansåge sig med de vattentillgångar och de manskap, som redan befunnes å platsen kunna beherrska elden. Det är sannt at fråga är å bane om en reform i brandsläck ningsväsendet i hufvudstaden, men det sy ves icke ur vägen om man, alldeles obe roende af detta önskningsmål, hvars ernå ende måbända ännu är aflägset nog, vort betänkt på inrättande af något slags signa ler, som underrättade tornväktarne om nä de böra upphöra att klämta.