UTRIHES. FINLAND. Finlands tulluppbörd har år 1864, enligt i F. A. T. meddelad uppgift, utgjort: tull tör inkomna varor 6,458,282 m:k 76 penni; tull för utskeppade varor 211,218: 14; sjöfartsafgift 196.555: 99; sågningsafgilt 271.594: 25; lotsoch båk-inrättningsafgift 93,827: 93; konfiskationsmedel 91,400: 39; strandningsmedel 1413: 56; transit-upplagsafgift 2028: 68; värdet för abandoneradt gods 1375: 61; anmärkningsmedel 5421: 44: extra nppbörd 10,696: 63; eller summa 7,343,815 m:k 38 penni. Totalsumman af Finlands tulluppbörd under de fem sistförflutna åren har utgjort: 1860: 5.721.353 m:k, 1861: 7.052,625. 1862: 7,742.337, 1863: 8,291,063, 1864: 7,343,815. Såsom förklarande orsaker till tullintradernas minskning under år 1864, anför det officiella finska bladet, hvad tullafgiften för inkommande varor beträffar, att dels den ovanligt tidigt inträffade vintern förlidne höst, i följd hvaraf flera fartyg icke hunno framkomma till de finska destinationsorterna, dels flera fartygs strandning på väg till Finland sent på hösten, samt slutligen och hufvudsakligast den genom tullförhöjningen å romm och arrack m. fl. spritdrycker föranledda minskning uti importen af dylika varor. Med hänseende till tullafgiften för utgående varor, sågningsafgift samt lotzoch båk-inrättningsafgitt, anmärkas, att frakterna under år 1864 och isynnerhet under sednare delen af seglationen voro till den ytterliga grad uppstegrade och bristen å fartyg derjemte så stor, att exportörerna funno et omöjligt att få en betydlig del af sina trävaruförråder utskeppade. Från Nystad skrilves till Suometar, att på stadens varf för närvarande råder stor rörelse. Tvenne fartyg, hvartdera om 140 fots längd, äro under byggnad och inom kort torde kölen till ytterligare två fartyg komma att sträckas. För denna stads handlandes räkning byggas dessutom två fartyg i Österbotten, så att stadens handelsflotta under året kommer att vinna en betydande tillväxt. Före orientaliska kriget räknade staden 60 fartyg, men antalet uppgår för närvarande icke till merän 35. En korrespondent skrifver från Tammerfors till Åbo Underrättelser den 30 sistl. Januari: ?Våra unga damer gåfvo sistförflutna fredag i stadens nya societetshus en festlig tillställning, till firande af den genom sednaste landtdag Finlands qvinnor beviljade myndighet. Salongen var för tillfället smakfullt prydd med granar, draperier, fanor och itonden en transparent, före ställande Finlands vapen, omgifvet af en eklöfsoch lagerkrans, ofvan hvilken stodo att läsa orden: Den 31 Oktober 1864. — En talare skildrade vid festens början huru qvinnans samhällsställning hos olika nationer städse berott af den bildningsgrad, dessa nationer innehaft. samt huru de henne beviljade större rättigheter å sin sida mäktigt bidragit att höja de folk, hvilka fattat och erkänt hennes värde samt inrymt henne en deremot svarande samhällsställning. Isammanhang härmed berördes medeltidens och chevaleriets betydelse för den vest-europeiska civilisationen, samt huru de folk, hvilka ej kunna anses hafva genomgått denna utvecklingsgrad, ännu inrymma qvinnan en jemförelsevis lägre och mera beroende ställning. Slutligen utbragtes en skål för qvinnans myndighet och det tramsteg i humanitet, hvarom lagen af den 31 Oktober 1864 också i sin mån vittnar, hvarefter vårt land, ackompagneradt af instrumentalmusik, afsjöngs,