Aftonbladet – 14 februari 1865, sida 3

— Angkorvetten Gefle. Chefen kapten A. Pettersen, rapporterar från Gibraltar den 2 Januari följande: Söndagen den 27 November afgick jag med korvetten trån Sierra Leone, och som stiltje fortfor hela dagen, var maskinen i gång till den 29. då jag ansåg mig klar S:t Ann-refvet, hvilket skjuter ut söder om Sierra Leone. Den 30 observerades strömmen hafva satt, på 1(2 dygn. 34 min. nordvart hän, hvarföre maskinen åter sattes i gång till den 1 December, kl. ? 3 eftermiddagen. då jag med E. M:ts korvett ankrade på Monrovia redd. På redden lågo samma tvenne fransyska avisoångbåtar, Sphinx? och Prote, som jag i min förra rapport nämnde lågo i Sierra Leone; de hade sökt Monrovia till följd af ökad sjuklighet ombord ä ångbåten Prote ochiförhoppning att här träffa E. M:ts korvett samt erhålla hjelp af dess läkare, ty ingen läkare fanns på något af dessa fartyg. Chefen å ångbåten Sphinx, löjtnant de Vaisseau Noäl. kom g nast ombord efter vår ankring och anhöll att korvettens läkare måtte få undersöka helsotillståndet ombord å Protee, och deröfver afgifva en rapport till honom, hvarföre jag beordrade dr Björkman att dagen derpå besöka bäda ängbåtarne. Han afgat en rapport öfver chefens och besättningens helsotillstånd på Prot6e, hvilken jag ötversände till chefen å Sphinx På grund af denna rapport, och i samråd med mig, beslöt chefen å Sphinx att låta Prote ligga qvar och ensam atgå til Gaboon, sedan han först utbytt sina sjuka mot de få friska Protee hade ombord och intagt den sednare i Mesuradofloden. Den 2 December uppvaktade jag republikens president D. B. Wamer, expresidenten I. I. Roberts och the Secretary of State m:r Edvard Blyden, från hvilken sednare jag den 5 fick emottaga en skrifvelse, som i afskritt finnes i bilagan n:o 1, och på hvilken jag svarade som följer i bilagan n:o 2. ) Den 7 afgick korvetten med the Government Commissions ombord, nemligen expresidenten m:r 1. I. Roberts och Attorney General m:r H. W. Erskin, från Monrovia och ankrade vid Trade Town den 8 på morgonen, då liberiska flaggan saluterades med 21 skott. Mr H. W. Erskin afsänues först i land, för att tala med King Bowjer, en infödd höfding, som äfven kallar sig Prince ot Trade-Town, för att efterhöra på hvad grund han hindrade lastningen af ett fartyg. som nu låg på redden. Han å:erkom dock snart med det svar, att king Bowjer endast ville tala med mr Roberts. Denna king Bowjers anhållan härledde sig från hans personliga förtroende till mr Roberts karaktär, emedan den sistnämnde år 1852 anförde republikens beväpnade styrka, uppgående till 600 man och 2:ne fältpjeser, som blifvit afsända för att hämnas de ströttåg, hvilken bemälde king Bowjer alltsom oftast företog emot Buchanan och Edina, samt afslöt då med Bowjer de fredsvilkor genom hvilka denna de: af kusten vid Trade-Town afträddes till republiken mot erläggande af 12.000 dollacs till king Bowjer, som dock af denna summa fick betala 6000 i krigsomkostnader. Det beslöts derföre att expresidenten mr Erskin och jag skulle gå i land dagen derpå kl. 9 t. m. Komna i land väntade vi uti en handelsbyggnad, tillhörig ett hamburgerhus, fån hvilken king Bowjer hindrade att, ull ett på redden liggande fartyg, utföra den palmolja, som tillhörde ofvannämnde handelshus. Icke långt ifrån detta handelsetablissement uppehöll sig king Bowjer uti ett mindre hus, omgifvet med ett slags stockade, eller en enkel pålrad, sammanflätad med vidjor, innanför hvilket han samlat omkring 500 å 600 man, beväpnade med flintlåsgevär och sablar eller knifvar. Bud skickades tll hosom, medförande en tobaksrulle och ett stycke hvitt bomullstyg. hvilket antyder att man kommei i fredliga utsigter — skulle det vara motsatsen, skickas en ) Dessa skrifvelser innehålla begäran från re publikens statssekreterare om tillstånd för en — regeringskommissarie att åtfölja korvetten till Trade-Town samt chefens tillstånd dertill.