Aftonbladet – 9 februari 1865, sida 3

UTN IUJjaId UTITIP 1 IPSUM te a (Insändt.) Ännu en gång ett reaktionsförsök! Telegrafstyrelsen har nyligen ingått till Kongl. Maj:t med tvenne särskilda underdåniga memorialer (se Posttidningen för den 25 Januari). 1:o ?Angående nödvändigheten af en suc?cessiv nedsättning i portot för Sverges ultländska telegrafkorrespondens?. — — — 2:0 ?Om nedsättning i det inländska telegrafportot till förmån för korresponden?sen mellan närbelägna orter.? — Detta låter ju allt för vackert och liberalt? Fortsätter man läsningen af det förstnämnda memorialet, så finner man också, att det innehåller en begäran om bemyndigande för styrelsen att inleda underhandlingar derom, att samma nedsättning i afgitt, som redan vunnits genom konventioner med Danmark och Preussen äfven måtte oss af längre bort belägna länder-medgitvas, allt dock ?med bibehål?lande af den i den så kallade Brisselkonventionen af år 1858 bestämda zonindelning.? Underhandlingen blir derigenom, synes det insändaren, ej rätt tidsenlig, då telegrafstyrelsen i samma memorials början låter oss veta, att genom konventioner, som Frankrike år 1864 afslutat med sina ?grannar på kont nenten, har en högst betydlig nedsättning i telegrafportot egt rum Puti en stor del af Europa. Hela systemet Saf zonindelning är härvid öf ergifvet och i stället har ett likformigt eller obetydligt ?modifieradt porto blifvit bestämdt för korPrespondensen med Frankrikes grannstater. ?Så betalas t. ex. numera för enkelt telegram mellan en fransk station och en station i Spanien eller konungariket Italien, utan allt Paiseende på det större eller mindre afstån?det mellan afgångsoch adress-stationerna, ett jemnt belopp af4 francs, hvaraf FrankPrike erhåller 2 och Spanien eller Italien äfvenledes 2. — Sedan Portugal nu slutat sig till den fransk-spanska konventionen, kostar ett enkelt telegram mellan en fransk och en portugisisk station endast 5 francs — För ett enkelt telegram mel an hvilken staPtion i Frankrike som helst och en preus?sisk station erlägges, om sistnämnde station ligger vester om floderna Weser och ?Werra, 3 francs, och om den ligger öster ?om dessa floder 4 francs.? — Det förefaller under såd na förhållanden, som det hade varit vida bättre aft söka sluta sig till denna nya och för allmänheten litt begripliga och be-1 qväma anordning för det utländska telegramportots ber kning, än att vilja afsluta nya konventioner, grundade på det kära krånglet med zoner, för att sedan under åtminstone flera år kunna få säga som vanligt: Patt då så nyss konventioner blifvit afslu I tade, grundade på zonsystemet, så ginge det ej an att redan öfverge detsamma? , o. 8. v. 0.8. v., de obotfärdigas förhinder, som man så ofta vid hvarje fråga om nyttiga för-. ändringar får höra framdragas! — Denna anmärkning vinner yttermera stöd af hvad som i samma Posttidningens artikel berättas eller, ?att i dessa sednaste dagar inbjudning Pingått till vår regering från den kejserliga franska att genom sarskildt ombud deltaga ?i den allmänna telegrafkonferens; som den 71 nästkommand. Mars öppnas i Paris, och ?hvarvid såsom basis för öfverl-ggningarne och besluten skulle antagas att med fullkomligt öfvergifvande af zonsystemet,hvarje Pstat borde bestämma en viss måttlig medelportosats per enkelt telegram, icke blott för tele?grammer, som afgå från eller ankomma till samma stats telegrafstationer, utan ock för de genom samma land transiterande telegrammer.? Månne ej häraf är troligt, att telegrafstyrelsens vackra lust att få det utländska telegramportot nedsatt med bibehållandet af den i s. k. Brisselkonventionen af år 1858 bestämda zonindelning egentligen blott är ett maskeradt försök att skaffa nämnda kära zonindelning äfnu några års galgenfrist? Det andra memorialet, eller om nedsättning i det inländska telegrafportot till för1 mån för korrespondensen mellan närbe-ls lägna orter, är ännu en grad djerfvare. Det är nemligen helt enkelt och tydligt fråga om att för det inländska telegrafportots beräkning få smyga sig tillbaka till det redan år 1859 af vår upplyste finansminister afskaffade, men af telegrafstyrelsen ihärdigt och outtröttligt med salta tårar begråtna, salig zonsystemet. Planen är ej illa uppgjord. Styrelsen föreslår att med bibehällande af det allmänna, likformiga portot af 1 rdr 50 öre för enkelt telegram, afgiften för dylikt telegram måtte från och med nästkommande ! ?April varda nedsatt till 75 öre, när direkta alståndet mellan afgångsoch adressstationerna utgör högst 15 geografiska mil.? I, Der vore således redan två zoner färdiga! Men dessutom antydes skickligt i inledningen, ! att uti Preussen gällde intill den 1 Okt. 71863 endast två portosatser, nemligen inom et afständ af 10 geografiska mil 8 silbergroschen ( 72 öre) och derutöfver 16 sgr. I (— 1 rdr 44 öre), men från sistnämnde li dag är ett 3:dje portobelopp tillkommet, nemligen 10 sgr. (— 90 öre); när afståndet är mellan 10 och 45 geografiska mil.?l, Der ha vi det! Få vi blott in ett finger, så få vi nog in hela handen, tänker styrel-: sen. Får man blott ett porto för en zon af 15 geografiska mil och ett porto för öfriga afstånd, sedan går det nog för sig att få en medelzon, kanske två, och så — eja . vore vi der! — har styrelsen sitt kära zonsystem åter! Kan då telegrafstyrelsen aldrig lära sig inse, att telegraferna äro till för allmänhetens skull och ej allmänheten för telegrafernas skull? Att om också — hvarpå dock tviflas — telegrafverket skulle kunna få större inkomster genom att få klippa allmänheten zonvis i stället för med ett me-l delporto, så är det en alldeles indifferent sak, och att det enda vigtiga och betraktansvärda är, hvilketdera för allmänheten är bäst och beqvämast! Att åter ett medelporto är det enda, som för korrespondenten medför all möjlig vighet, enkelhet och visshet — den saken är så till öfverflöd på sednare tider bevisad, både hvad hrof. ach teleoramvexlinoen beträffar. att AA —— RAR