Aftonbladet – 8 februari 1865, sida 2

lljd BOURAS dll — VISSCFHUSCIPNC) INEG USKIYdd tad ärlighet — räcka dem handen, att del? Pj kunna undandraga sig deras påtryckning, ej) ens när de genom fjettrande al pressen och genom församlingsfrihetens undertrycekande gjort silt bästa att förstumma dem, A att sönderbryta deras vapen. Decentralisationen af den franska förvaltningen, frihe-!p tens oundgängligaste vilkor och starkasteri stöd, är det kejserliga styrelsesystemets oför-f sonliga motsats; när den förra segrar, fal-s! ler det sednare, faller ohjeljligt i samma mån som segern varit afgjord. De tu kunna aldrig blifva ett. Och likväl tager envålds-s herrskaren sjelf initiativet till en decentrali-s serande reform, hvartill förslag skall före-)d läggas de å den 15 Februari sammanträdandel kamrarne. Men på samma gång vi deri? se erkännandet af en osynlig makt, en annan makt än armån, gensdarmerna, byrå-, kratien, bör man taga sig tillvara för stor-f artade föreställningar om betydelsen af en I reform, som kläder sig i frihetens sken fört att tjena maktens syften, en reform som 1J ( 1 redan i sitt ursprung är förfalskad. Foulds finansberättelse vid sista årsskiftet har dels i sig sjelf, dels med biträde af officiösa röster, gifvit sig min af att vara!f ett fredsprogram. Jemte det att den utvisar för år 1863 en 15 millioner francs min-, dre underbalans, än man väntat, samt gif-t ver hopp om jemnvigt mel!an inkomster och I utgifter för 1864, lofvar den för innevarande år — på grund af nedsättningar om tillsammans 44 millioner i arm och marinbud-t geter a — ett 18 millioners öfverskott. Till! kompletterande af fredsutsigterna har Mo-g niteuren nyss meddelat, att insurrektionenY i Algerien är fullständigt undertryckt. Der-lg emot synes den kejsartron, Napoleon så oegennyttigt upprättat i Mexiko åt en prins, af Habsburgska huset, och den franska ar-j må, han der qvarlemnat till den af folk-J viljan? upphöjdes skydd, ännu ej fullt be-l( tryggade mot mexikanska ?upprorsmakare, Öm vi från Frankrike vända oss till ölandet på andra sidan Kanalen, finna vi der en stiltje på det politiska området, som måhända ej skall synnerligen märkbart afbrytas af den stundande parlamentssessionen. Att ministeren ej ernar framlägga något förslag till valreform, synes lika afgjordt, som att den tillfälliga allians mellan Manchesterpartiet och regeringen, hvilken förlidet år ät Russell-Palmerstonska ka ! binettet räddade de kära taburetterna, är fullständigt upplöst. Ryktesvis har berättats och åter förnekats, att man i en hittills osedd form för parlamentets öppnande — nemligen genom prinsen af: Wales — kunde söka ett tecken till drottningens snart inträffande tronafsägelse. Mera viss, än dessa rykten, och al mera intresse, än denna formalitet, är den tilltagande spänningen . mellan England och Nordamerikanska unionen. Unionisternas förkittring, som under hela kriget hatt riklig näring i Englands — dock ej den engelska arbetareklassens — öppet ådagalagda sympatier och hemligt! gifna understöd åt slafstatskonfederationen, har på sista tiden isynnerhet stigit i följd af händelserna i Canada. Den mot de kon-. federerade välvilliga stämning, som röjt sig i Canada, föranlät sydstatspresidenten Jetferson Davis att i slutet af förra året dit afsända en liten truppafdelning, om hvars planer att infalla på unionens område och uppbränna städerna vid de stora sjöarne o. s. v. de mest öfverdrifna och oroande föreställningar snart utbredde sig i Norden. Den obetydliga insurgentskarans bedrifter inskränkte sig emellettid till ett plötsligt anfall på staden S:t Albans (i Vermont), hvars banker fingo släppa till några hundratusen dollars, som lyckligt-och väl bragtes i säkerhet inom Öanadas gräns. Då Lincoln, med hänvisning till den bestående utlevereringstraktaten, fordrade förbrytarnes utlemnande, lät en domstol i Canada sätta dem på fri fot. Den häraf alstrade förbittringen i Nordstaterna fick ett vältaligt uttryck ej blott i pressen, utan ock i general; Dix dagorder till sina trupper att hädanefter ej, vid förföljande af rölfvare, respektera Canadas gräns. Utrikesministern Sewards organ, Newyork Times, predikade redan krig mot England; emrcllertid är utbrottet för närvarande förekommet genom någon eftergift å ömse sidor, men kongressen har tillfogat Canada ett kännbart slag genom det af båda husen fattade beslut att uppsäga den för tio år sedan ingångna, för Canada ytterst fördelaktiga handelstraktat, som medgaf tullfrihet för Canadas förnämsta exportartiklar, medan deremot Nordens varor buro dryga tullsatser i Canada. Medan vi i denna korta öfversigt förbigå händelserna i Danmark, hvars författningsstrid vi successivt utförligare framställt, skola vi till slut med ett par ord beröra de östra ländarne af vår verldsdel. I Finland framträda resultaterna af landtdagens förhandlingar dels i kejserliga förordningar, dels i tillsättningen af en mängd komiter — t. ex. för utarbetande af förslag till förändringar i grundlagarne, omorganisation af den högre förvaltniogen, reglering at presterskapets aflöning, reformer i skolväsendet 0. s. v. Nyheterna från kejsardömet tala om adliga adresser till kejsaren om införande af en representation på tvenne kamrar, och från Polen berättas om nya blods domar och fångtransporter till Siberien. I Rumänien hatva de den 18 Jan. samlade kamrarne godkänt såväl den statskupp. furst Alexander Johan förliden vår lyckosamt verkställde och genom en allmän omröstning å la Napoleon lät bekräfia, som ock de många och särdeles betydande reformer i lagstiftning och förvaltning, han under sin sju månaders diktatur företagit. An Re Od EK. M:t har, enligt Posttidningen, i extra ordenskapitel den 6 i denna månad utnämnt: Till riddare af Nordstjerneorden: Läkaren vid borgerskapets enkhus, dr A. H. Gravenhorst. Till riddare af Wasaorden : Trädgårdsdirektören vid Haga kongl. lustslott N. J. Ericson. — Kronouppbörden. Sedan K. M:ts befallningshafvande i Östergötlauds län hos statskontnarat dala anmält att anär IArdhrukarne inam