Aftonbladet – 6 februari 1865, sida 1

nblads-tryckeriet, Munkbrog atan n:o 8.1 STOCKHOLM iden 6 Febr. Det är icke så synnerligen många år sedan Elihu Burrit utsände kring verlden sina oliveblad, sedan i sammanhang der-med fredssällskap bildades och fredskongresser höllos i tlera länder. Man trodde mångenstädes på fullt allvar, att krigens tid var för alltid förbi, att vi redan befunno oss uti, eller med stora eteg nalkades gryningen af fredens och endrägtens tusenåriga rike. Och dock hafva vi sedan dess fatt upplefva några af de blodigaste krig historien vet att omtala. I alla verldsdelar ha strider rasat, lika förbittrade, lika mördande som någonsin i de mest barbariska tidehvarf. Krigskonstens utveckling, förstörelseverktygens fulländning ha blott ökat, icke minskat de stridernas och fälttågens fasor, hvilka Elihu Bnrrit och fredsvännerna med eldsdrag skildrade. De, som pästodo att fredsvännernas förhoppningar voro idel illasioner, ha tyvärr fått rätt i alltför hög grad. Men deras sträfvanden kunna dock icke anses förspillda. De förmådde icke och de skola troligen icke på långliga tider förmå att göra slut på all tillämpning at näfrätten. Men de hade emellertid lärt folken att läsa äfven en annan sida af krigens historia än den, som vanligen framställes, och hvilken bjuder till att med ärans och bragdernas skimmer blända oss så, att vi icke må märka slagfältens och fältlasaretternas gräsligheter. Och menniskokärleken, som funnit sig vanmäktig då det gällt att förekomma det onda, har föresatt sig en annan uppgift, den att lindra, så vidt möjligt, krigets elände. Man har insett att obeskrifligen mycket deraf icke nödvändigt är en följd deraf att krig föras och drabbningar levereras, utan har sin orsak i den vanvård, som så ofta blir de sårades och det vanligen ännu större antalet sjukes lott under krigen. En lika ädel som storartad agitation har derföre börjat för åstadkommande af en förbättrad sjukvård i fält. Våra läsare halva sig bekant huruledes bland annat för detta ändamål en konferens egt rum i Gendve, der ombud var tillstädes äfven för Sverge. Frukterna af denna verksamhet ha till en början uppenbarat sig blott i utgifna handlingar och skrifter; men vi erfara med fägnad, att ett förslag nu är å bane att, hvad vårt land vidkommer, praktiskt sätta saken i verket. En komite af framstående och kompetenta personer har bildat sig för detta ändamål, och den vädjar, välbetänkt, till landets qvinnor för genomförandet af sina menniskovänliga afsigter. Det är icke lätt att förutsäga hvilka de direkta frukterna af den föreslagna organisationen må blifva. De torde 1 behofvets stund visa sig ganska stora; de kunna tilläfventyrs blifva mindre betydande. Men likasom mången likartad agitation kan äfven denna komma att medföra stora indirekta fördelar. Den utgör, om den, såsom vi hoppas, med lifligt och allmänt deltagande omfattas, ett votum rörande behofvet och önskvärdheten af sorgfälligare omvårdnad och kraftigare åtgärder med afseende å ett område, som hittills blifvit i icke ringa grad försummadt, i vårt land måhända mer än på flera andra ställen. Vi önska sålunda all iramgång åt komitåns sträfvanden. Den af densamma utfärdade adress och de stadgar den uppställt meddelas här nedan, så lydande: Till allmänheten. Erfarenhetem från såväl äldre som sednare krig har på ett sorgligt sätt ådagalagt, att den officiella sjukvården i fölt, om än omsorgsfullt (ordnad, likväl varit otillräcklig. Isynnerhet har man kommit att inse detta med anlledning af den skildring från slagfältet, ambulanserna och sjukhusen efter den mördande striden vid Solterino år 1859, hvilken blifvit framställd af ett åsyne vittne, hr Henry Dunant, uti hans bekanta arbete: Un Souvenir de Solferino. Denna skildring har gjort ett mäktigt intryck och tillvunnit sig sympati i mänga länder; ett allmännare deltagande ham uppstått både hos regeringar och folk för de af den nämnde författaren uttalade: äsigter, och förslager hafva väckts till afmjelpande eller lindring af de lidanden till kropp och själ; hvilka de på slagfältet qvarlemnade särade oftast äro dömda att uthärda. Det var ock för att öfverlägga om den möjliga utvägen att förverkliga dessa förslager, eller, med andra ord, om sättet att verksamt ingriipa mot den brist, som i förenämnda hänseende vidlåder de reguliera armåernas sjukvård, som den filantropiska föreningen i Gteneve, ?Societ dutilite publique?, lät wtgå inbjudning till en internationel konferrens i sagde stad den 26 Okt. 1863, hvilken :efterföljts af en internationel kongress derstiädes i Augusti månad sistlidet år. De vid dessa sammankomster fastställda beslut och uttalade önskningar, numera biträdda eller antagna i åtskilliga län der, afse, att under de respektive regeringarnes hägn redan i fredstid bilda frivilliga föreningar, hvilka genom anskaffande dels ef materiel hörande till sjukvården i fält, dels af personligt biträde, skola bringa en verksam hjelp åt den aktiva armens sjukvård under krig. Vi befinna oss visserligen ännu i ålnjutande af en djup och långvarig fred, men den allmänna oro, som jäser i många andra länder, ställer det inom möjlighetens gräns, att krigets åskor kunna nalkas jemväl vårt FO RA a 1