Aftonbladet – 4 februari 1865, sida 3

rädhusrätt 1 torsdags blivit lörsatta 1 konkurs. tillstånd. N Fabrikerna och manufaktoarerna i, riket. c I dessa dagar har utdelats kommerskol k legii härom afgifna berätielse för år 156319 och vid hvilken i vissa delar förändrade! tormulär för primäruppgifternas insamlande blifvit begagnade, oh att i dessa delar en j: mförande öjversigt med de 4 föregående ären icke konnat upprättas. Berättelsen redogör särskildt fö: 39 slags fabriker samt !n dereiter. summariskt för 68 andra slag. l Deraf ivhemtas, att antalet fabriksochlå mannfakturinrättningar är 1863 uppgått till 2473 st. med 27982 arbetare och ett till-5 verkningsvärde af 66.534.657 rdr, hvilket! understiger det för åren 1861 och 1862 med resp. 8 072.200 rdr och 3.892.117 rdr.) Äfven fabrikernas antal hur minskats med1 resp. 131 och 48. liksom arbetsrnes med i reep. 43589 och 2743, dock äro för åren i 1861 och 1862 ätven egarne inräknade i2 antalet arbetare, hvaremot dessa äro en1 somt upptegre för 1863. Den betydligalt minskningen i tillverkningsvärde, eom Te dan härjade visa sig 1862. är hvad 1863)t angår hufvudsakligast föranledd af den mink dre verksamheten hos klädegs. och bomulls d väfnvadsfubrikerna semt mekaniska bomullsgarnsspinnerierna. 71 betraktande åter deraf, o att minskningen af detta värde 1863, jem jk fördt med nästföregående årets, utgjorde. jr vid klädesfabrikerna 2 013 667 rår, vid bom-!k ullsväfnadsfabrikerna 2.894 550 rdr och 5 vid mekaniska bomullsgarnsspinnerierna 5.468.742 rdr. eller tillhopa 10.376 989 rdr. r är det gifvet att då minskningen af till-IY verkningsvärdet 1863. j-mtördt med näst-! föregående årets, är 3 892.117 rdr, verk 1 samheten inom andra fobriksgrenar varit!s 1863 betydligt större än 1862. k P å 1 Bomullsspinneriernas antal hade nedgått från 21. som det utgjorde 1862. till 11 och tillverkningsvärdet. som är 1561 uppgick till 13,.345.157 rdr, hade följa: de året minskats vill 8383938 och utgjorde 1863 endast! 2 15190 rdr. hvaraf 1.560 227 rår belöpa I sig på Rydal. Alsforss och Näs spinnerier. ! Sidenfabrikerna bade ökat sitt tillverknines-r värde ull 1.232 217 1dr. sockerrcffineringsverken sitt till 13.153 S27 rdr. tobaksfabri It kerna sitt till 6.456.728 rår, läderfabrikerna sitt till 4,809.016 rdr (i alla fyra fellen det IJ största yardet under qvinqvenniet.) En Vv jemförelsevis ännu betydligure etegring vi-Jn sar fig vid oljeslagerierna med ett tillverk-(v ningsvärde at 1 751 698 :dr. omkring 500.000 it rdr mera än 1862. såpoch tvålfabrikerna med ett värde at 1,458.348 rdr, jemväl 4 mille I lion mera än föregående åren och mekaoni-n ska verkstäderna med ett värde af 5 928.271 rdr, ötver 2 millioner mera än något tföre-! gå nde är. ( Större tillverkningsvärde än 1862 utvisaj! vidare paoppersbruken med 2t57.852 rdr ju porslinsbruken med 1 026.746 rår (det siör-! sta under qvinqvenniei), tändsticksfabrikerna med 468 513 rdr, kortfobrikerna med 163.125 C rdr, tapetfabrikerna med 341.184 rdr i betyd-!s ligt mera än något föregående år 0. 8. v.). : En ny och framtidsrik fabrikationsgren, nem5 ligen tillverkningen af bärvin, är uppförd C med 334 674 rår. It Under 1863 har omfattningen af fabriks-! industrien varit störst uti Stockholms stad, lt Göteborgs stad med Göteborgs län och Norr! köping med Östergöilands län. Förhällan) det, proeentvis beräknadt, Stockholms stad! och de särskilda länen emellan, åskådlig-t göres genom följande tabell, som utijenna! 1000 tal äfven upptager värdet af tillverkningen, nemlig n: q Rär. Proc. 8 Stockholms stad..........ssees 18.729.000. 28.15. (Göteborgs län och städer 13.730.000. — 20.64. I g Östergötlands — dito 11.679.000. 17.56. 1, Eltsborgs dito 3.981.000. 5.08, Malmodhus dito 3.810.000. 77.1! Sodermanlands dito 1.665.060. 250. )1 Gefleborgs dito 1.583.000. 2,35. 1 Stockholms dito 1.560.000. 235.) Jönkopings dito 1.235 060. 1.52. ; Wermlands dito 1.688.000. 1.64. Kalmar dito 1.075.600. 1.60. ) Halands dito 983 000. 1.4. ) Kronobergs dito 936.000, 140. js Blekinge diro 835.000. — 1.vä. Örebro dito 831.000. 1.23.) Westnanlands dito 596.040. O.sö. ). Skaraborgs dito 581.000. Oma.) Kristienstads — dito 509.000, 0.76. ) Kopparbergs — dito 307.000. 046. Westernorrlanus dito 289.000. 0.43. I 4 Upsala dito 243.000. 0.37. a Westerbottens dito 161.000. 0.24. 1. Gotlands dito 47.000. O.v7. . Jemtlands dito 35.04 0.03. I Norrbottens — dito 1 0.02. Summa 60.534.00. 100.0v. I! Hvad väfverinäringen som husslöjd a går, har jemväl enahanda minskuing 1 bomulls: varurillverkvingen försports, så utt inom Eltshorgs län tillverkningen nedsätt till 18 001.412 tot från något ötver 27 millio ner fot 1862 samt till 1033 610 st. dukar rån 1.569 456 st. är 1562, hvaremot ull verkningen at vlleoch häneväfnader stigit resp. från 940 736 till 1.004.783 tot och från : 807.118 till 978 620 fot. Inom Getleborgsl: län har af grofie linnevärnad tllverkars: 3,351 500 tot uiötver eget behof, och mera ! an något föregaende är; inom Westernorrlands af grötre och finare lärft 1,350,000 fot, lika med 1862 och betydligt mera än föregående år sumt i Hallands af ylleoch linneväfnader 481.000 iot, vägot mindre än 1862. Antalet handtverksmästare och handtverksidkande qvinnor i städer och köpingar upp vick 1863 till 7629. gesällernas till 8209, lärlingaruves till 53557 och andra arbetares all 3051 eller tillsammans 27 246 personer (största autalet under qvingvenmet). Den jörsta kategorien var talrikare äv 1562, men åruligare än föregående är: gesällernas anlial det största under qvirqvenniet samt lärTlingarnes något mindre än 1862, men större än under föregående är. På landet dretvos handtverks-verkstäder if 1753 män och qvionor (det minsta antaslet under qvingveniiet), biträdde af 547 zesäller, 1010 lärlingar och 416 andra urovtere, så utt hela vntalet utgjordes at 8726. personer. Härtill komma 11-187 8. k. ger vingsmän. hurädde al 4652 persouer, tilla ARA