Aftonbladet – 2 februari 1865, sida 3

-) hist.-til.-sektionen 63, fys.-mat.-sektionen ÅZ. Högtidligheten stsluiades med gadsijeust i Nikoaikyrbaii Ledamoten i kejserliga senatens för Finland ekonomie departement, senatorn och riddaren Sebastinn Grpenberg, har, jemte sina barn och efterkoinmande, blifvit upphöjd i finskt friherrligt ständ. . I en veckoötvermigt den 22 Jan, skrifver Helsmefors Tidn. bland annat: Annu har icke 1565 års sol i nåder förunnat denna vrå af jorden en klar blick. Tung och grå nedskädar en snöig himmel öfver de trusna stränderna och det öppna ogi Någat af denna tynga och er ötver handel och vandel. Man väntar och gissar: bud skola haiva kommit om dagens brännande myntiråga, men på rykten är icke mycket att lita. Man vet nu det nya lånets vilkor och Jörmodar att i Februari eller Mars blir stark omsättning i hypotekstöreningens kontor. Men i hutvudtrågan är man oviss och tor hvarje dag blir osäkerheten större, för hvarje dag försvinna marksedlainhe alltmer ur rörelsen. och för hvarje dag bli de ryska sedlarne allt talrikare. Man sade för ett år sedan, att landtdagen kostade 3000 mark om dagen, och man hade dock valuta dertior. Nu vore donskvärdt, att hvar dag icke kostade mer än så. och utan valuta. Utom komiteerna för grundlagen och styrelseverken, arbetar nu äfven komiten för ny sjölag. Bland dess ledamöter äro visserligen tvenne ertarne f. d. kofterdimän: men det hade kanske varit en skyldig uppmärksamhet mot landets tjenstgörande skepparekår att inkalla åtminstone en deritrån. Få lagar torde tordra mera praktisk kännedom at behofven. och allttör ofta har tillförene reglementerats på kammaren, med den påfoljd att sedermera den ena förklaringen och det ena tillägget efter det andra blifvit behofliga. utan att dock kammarvisaomen lyckats skapa något verkligt bestående och fullt motsvarande I idens behoft. I Helsingfors kyrkliga förhållanden har en vigtig förändring timat genom den åldrige kyrkoberdens bortgång. Den hjord at omkring 28.000 personer. som hittills i Helsinge socken och staden varit samlad under hans herdestaf, har troligen varit den talrikaste i hela norden, åtminstone i Finland, och kommer nu sarnolikt att delas mellan tyra nya herdar. Attdela Helsingtors lutheraner i mindre än tre församlingar, en finsk och två svenska, det vore att företaga en delning. hvilken om några år måste göras änyo. Mer än 7 å 8000 hinner icke heller en herde att sköta på ett tillfredsställande sätt. Mycket synes dock tala tör att kyrkorna. som ännu äro endast två, tillsvidare förblitva gemensamma för alla. Grekiska bekännelsens firande af dess trettondag med procession, fanor och helgedomar har under veckan. som vanligt, församlat ett stort tillopp af åskådare. Veckans enda och stora teaternyhet är Schilers Don Carlos, Sådana stycken lyfta. Don Carlos trotsar tiden i dubbel mening. Men än sjuttio år gammal. är han ännu en yngling. och i fyra timosar håller han en finsk publik vaken. När markis Posa första gången sade till Filip I: Sire, gif oss tankelrihet! flög en applåd. som tidens tecken, genom åskådarnes leder. Det var icke ynglingar ensamt; gatnla män och unga åskådarinnor applåderade med. Den skolkomit som snart kommer att sammanträda, lärer halva sig uppdraget att uppgöra förslag till ny stat för läroverken i Fulond. Fråga lärer dessutom vara att ij årskilliga städer inrätta realeller borgare skolor. Enligt hvad som uppgilves, skall styrelsen redan beslutit inrättandet af en sådan i Joensuu, hv rifrån pention under sednaste landidag ingick om erhållandet af en högre elementarskola. Man lärer ansett en skola af det förstnämnda sloget mer överensstämmande med ortens behof. I tryckfrihetsåialet mot hr J. W. Lilja har kejsarens utslag meddelats den 185 November 1864. Lilja har på anförda skal blifvit dömd att straflus med ex månads tlängelse, dock icke vid vatten och bröd?. TYSKLAND. Preussiska miluärbudgeten för 1865 belöper sig i ordinarie utgifter till 39 498 516 thaler och i extra utgifter till 1.535,000. Tillsammans utgör dewa omkring 2 millioner mer än 1864, hvilka eriordras till kasernbyggnader, artilleriverkstäder, krigsla boratorier 0. 8. v. Marinbudgeten uppgår till 1.607.247 thaler, hvarat nära hällen är bestämd till tortsättning af arbetena i Jadhebugten. Om regerivgens förslag till en storarvad utvidgning af preussiska flottan gär igenom, enligt hvilket denna skulle bli starkare än de tre nordiska rikenas förenade wrlogsflottor, blir marinbudgeten naturligtvis mycket högre. ÖSTERRIKE. År 1864 sammankallude österrikiska regeringen ett Sundervisningsråd? för hela monarkien, bestående af ett stort antal pedagogiska och lärda notabiliteter från olika provinser, för att diskutera undervisningsvasendets tillstånd i kejsarstaten och framställa förslag till dess reorganisation. Detta utskott ör nu församladt i Wien, som det heter, för att åstadkomma ett förslag till törbättrad inrättning ar realskolorna. Bland ministrarne är hr Schmerling den som med största intresse omfattiar en retorm af hela skolväsendet, liksom han äfven sjelf plägar öfvervara de årliga examina i Wiens gymnasier. ITALIEN. Italienska regeringens officiella tidning har tillkännagitvit, utt regeringen undvikit ut vidtara några åtgärder mot demonstralionerna den 25 och 26 Jan., men att hon leremot ansett sig nödsakad att den 27 på sfronen låta skingra folksamlingarne, som blefvo allt talrikare och mera larmande. Nationalgardet fasttog anstiftarne till dessa ppträden, hvarefter lugnet återställdes. Reweringen har tillkanneguvit för nationalgarlet, att dess hållning gjort detsamma heder. Uti en korrespoudens trån Turin af den 22 Januari meddelas töljande skildring at Jen politiska stämningen inom parlamentet råga om Septembertilldrugelserna i Tuin: I morgon är den betydelsetulla dagen iå debatten rörande Septemberuppträdena lärstädes skall börja. Så väl regeringen, om konungen, äro något oroliga öfver utången af denna diskussion. Vietor Emamel hade i går en låvg överläggning med LU casoli, och denne intiytelserike statsman. om å ena sidan har ett trygga sig vid reeringens understöd samt å andra sidan kan äkna på bistånd af Ratazzi, och dennes vänjer, skall i morgon, före debattens början, öreslå en dagordning för att undvika en behaglig strid. De gamla ministrarne anse let visserligen för en hederssak att ej trygga iullbaka för striden. men i sieltva verket vänliga hafvet. t har lagt sig