en med saktad, men dock icke obetydlig, art, ovårdsamt till de på banan qvars ånde vagnarne, hvarvid en del personer, som dem belunno sig, erhöllo kontusioner på ufvud och ben, visserligen, efter hvad man ar skäl hoppas, icke farliga, men dock rätt behagliga. Så förlorade en herre sansninen och måste ef.er ankomsten till Örebro oppas. Eu annan äldre man fick en tand itslagen; ett par personer blödde ur öppna år i pannan, en annan ur sär på näsan; en yerson skadades i bröstet och flera erhöllo svullnader. Från jernvägstjenstemännens sida kallas vändelsen en ovärdsam tillkoppling? — såedes ändock ovärdsam. Såsom medverkande orsaker anföras: yrvädret, som försvårade ustånudsberäknandet; trånvaron af godsvagvar, hvilka, om de funnits, skulle genom sina buffertar ha förmildrat svöten, hvars rela väldsamhet de två insnöade vagnarne iu mäste uthärda, nödvändigheten att gewombryta en drilva, som efter lokomotivets vortgång lagt sig ettstycke framför de qvaremna.se vagnarne, och efter hvars iorceande lokomotivet icke genast förmådde hejda Trten, samt det förhållande, att den utdållda signalen (ty sådan lär verkligen, ;mot fleras påståenden, ha funnits) icke befann sig på tillbörligt afstånd från vagnarne. ee — Förslag till en ny Nordpolsresa. Vid Geogratiska sällskapets möte den 23 Januari London höll kapten Sherard Osborn ett öredrag om möjligheten att framtränga till Nordpolen. Tal. anmärkte att de arktiska -xpeditionerna ingalunda voro så farliga -0w man vanligen trodde. Uuder 36 år hade England under 42 expeditioner eudast förlorat två fartyg och 128 man. Till fots hade genomvandrats 40.000 miles ensamt iör att uppsöka Franklin, utan att en enda al deltagarne omkommit. Geografiska upptäckter af samma omfång har på intet annat aälle af jorden kostat så få menniskooffer. Det ar här icke endast fråga om rent geografiska upptäckter. Man har der funnit nyckeln till lagarne för de hemlighetsfulla golfoch isströmmarne. I Bootbia påträffades den nagnetiska polen o. 8. v. Två vägar finnas att uppnå polen, den ena från Spetsbergen och Hakluyts udde, belägen 600 mil från polen, och den audra från Grönland. På den förra hade kapten Parry natten till den 22 Juli 1827 hunmit till 435 geograf. mil irän polen. I stället för Juli hade han bort begifva sig på väg i Februari, efter att hafva ölvervintrat på Spetsbergen. Denna väg har dock den olägenheten, att ingen fast punkt finnes norr om Spetsbergen, der mautvaror m. m. kunna deponeras. Såsom utvängspunkt har derföre Smiths sund i Norra Grönland företräde. Det hgger 120 mil när mare polen, och sannolikt finnes kontinent eller bur längre norr ut, såsom angifves at isbergen, hvilka antyda på höga berg och ulacigrer. Den nordbgaste punkten som hitiils uppnäåtte på Grövland (af hr Morton) än Cap Coostnution, der has väg hämmades al en förfärlig slucitre, som förutsätter land norr ut. Tal. beräknade afståndet träv Cap Parry till polen utgöra 484 mil, så att :ram och återresan skulle upptaga 969 mil, en stråcka, som ofta tillryegalagts i dessu regioner i släde och bät. Har finnes också en nu mera mot europeer vänlig menniskostam och Morton faun fragmenter al en eskimäsläde mellan Cap Consutution och nämnde Humboldt-glacigre. Tal. begärde endast at amiralitetet två små af flottans skruffartyg med 120 officerare och soldater bland de 50,000. som sta till amitalitetets förfogande. Far:ygen skulle afgå på vären 1866 och då fara ill Batfins Bay och uppnå Cap York i Aususti. Det eva fartyget skulle qvarlemnas krivg Cap Isabella med 25 man och det antra begiuva sig mot Cap Parry. Uuder höten skulle bäda fartygen på lämpliga stälien nedlägga depöier af hismedel. Under de två fölsaude åren (1867—0638) skulle släd och båtexpeditioner försökas mot polen och är 1869 skulle fartygen återvända. Mycket stör:e afständ än det mellan polen och Cap Parry ha!va passerats i dessa regioner, så -om at MChutock 1230 mil på 105 dagar. ut G. Richard 1.012 nul på 102 dagar, al kapten Richard och tal. sjeli 1093 mul. Löjtaanten Hamilton hade rest 1150 mil på en uvdsläda och i en mans säliskop. Sir L. MClintock hade också will alla delar gillat al:s förslag. Tal. utvecklade slutligen de stora fördear, som ett säidant företag skulle medföras ch nämnde deriblavd mätandet af en me ridionbäge i arktiska zonen, ett önskningsmäl, som nybgen ädragit sig vetenskaps-ällskapets uppmärksamhet, i sammanhauur med den föreslagna svenska expeditioner rör samma ändamäl till Spetsbergen. RR DPA MI flrsah annes Dactan oleifran