Aftonbladet – 1 februari 1865, sida 1

skulle träda i min nya tjenst. Dessförinnan, eller vid flyttningstiden, kommer jag ej härifrån, alldenstund och emedan den tjenare, som skall komma hit efter mig, är med sitt herrskep på en resa till början af julmånaden eller vid Luciehögtiden, då jag torde få infinna mig i riksdagsmans eget hus. Och jag kan nu säga, som ett wvilaord, det min husbonde vill bestyrka, att det ej är på någon uppsägning af honom, ej heller på någon obetänksam begäran af mig, utan efter nödig och betänksam öfverläggning, som det befunnits bäst att jeg mottager en sådan plats, som der på Höfdinen : Af min föregående vandel, under riksdagsmans ledning, torde kunna dömas om mina briser och svagheter ligga åt det håll, som på den platsen kunna befordras. Jag är hvarker drinkare, otuktig eller frossare; jag är de:emot efter gammal vana mera passande för ett mindre arbetsamt lif, jag vill söga för mindre kroppsarbeten, än som fardras för en tjenare äfven på en eådan ställ ning som jäg nu innehar. Dertill kommer att jag i den nya anställningen kan mera opåtuldt af kamrater och tjenare få egna min tid och min håg åt att studera i böckerna och göra mig skicklig aw leta mig vägen derutur på egen hand. Och må jög så påräkna, att med ett grannskap, sådvnt som riksdagsmans och riksdagsmans begge hus, alltid ha en ledstång vid branten, visst jag skulle behöfva, att hälla mig till .. Det skalle högelgen bekymra mig om riksdagsman i det mineta skänkte siv ogillande till denna uppgörelse, hvarpå jug dock har ett så stort intyg till det bästa, som nådig lagmans eget ord och medgifvande. Hvad min lön ankommer så har jag mindre afsett den, ren anser dock att den kan