Aftonbladet – 31 januari 1865, sida 2

Stockholms skarpskyttoförenings styrelses årsberättelse. Enligt löfte meddela vi här denna vid års: mötet i söndags töredragna handling, som är af följande lydelse: Till Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening. ill åtlydnad af föreskriften i 35 af föreningens stadga, går styrelsen nu att afgifva berättelse om sin verksamhet och om tilldragelserna inom föreningen under sist förflutna året. Det är med liflig glädje styrelsen äfven denna gång kan inleda sin årsberättelse med ett omförmälande af den ständigt fortgående utvecklingen af skarpskytterörelsen såväl i vårt fädernesland i allmänhet som särskildt inom denna förenings verksamhetsområde: Stockholms stad. : I och för befrämjandet af skarpskytterörelsen inom landet, har styrelsen under nu förflutna aret såtillvida medverkat, att den tillmötesgått de föreningar och enskilda personer, som till styrelsen framställt förfrågningar beträffande skarpendet, genom att lemna de råd och ngar, hvilka stått styrelsen till buds; r dessa förfrågningar varit särdeles många olika trakter inom landet, tror styrelsen sig härigenom halva i ej så oväsentlig mån bidragit till rörelsens befrämjande i allmänhet inom landet. Naturligtvis har vården om Stockholms förenings angelägenheter hutvudsakligen tagit styrelsens tid och omsorger i anspråk, och skola här korteligen anföras de vigtigaste angelägenheter styrelsen haft att handlägga. Vid början af förlidet år ankom från ett antal af Lunds medborgare en skrifvelse, i hvilken styrelsen uppmanades att sätta sig i spetsen för utrustande af en kär frivilliga till förstärkande af Danmarks stridskrafter i dess då pågående kamp mot Tyskland. På denna skritvelse afsände styrelsen ett afslående svar, angifvande åsom grund för detsamma, utom nödvändigheten för föreningen att ej inlåta sig på för henne irämmande områden, äfvenledes den omständigheten, att föreningen genom att underkasta si kongl. kungörelsen af den 8 Mars 1861, blifvit en del af nationalförsvaret, pvarigenom styrelsen ansåg föreningen bunden af enahanda konsiderationer, som hvarje annan korporation, den der står under regeringsmaktens omedelbara lydnad och för hvars åtgöranden, då de röra törhållandet till utländska stater, regeringsmakten kan göras i större eller mindre mån ansvarig; hvarförutom styrelsen trodde sig finna ett stöd för detta svar uti föreningens stadga, som, fotad på nämnde kongl. kungörelse, hka bestämdt angifver föreningens syftemål som omfånget för hennes verksamhet. Ett väckt förslag till inrättandet af ett National-skarpskyttegevärs-faktori, föranledt af landets faktoriers oförmåga att till föreningen leverera gevär, och för utförandet af hvilket styrelsen anmodades träda i spetsen, har hon äfvenledes måst afslå, enär ett dylikt företag vore allt för vidsträckt fält för hennes verksamhet och kräfde mera uteslutande personers tid, än hvad ledamöter i en frivillig styrelse kunde såsom sådana disponera. Deremot har styrelsen sökt afhjelpa den härmed påpekade bristen genom att — hvad äfven med några vilkor bifallits — hos K. M:t anhålla om tullfri införsel af gevär från utlandet. Enligt den af styrelsen uppgjorda plan för föreningens öfningar under förflutna året hafva dessa utgjorts af: 6 kompaniöfningar, en extrabataljonsöfning, en längre utfärd, tvenne kompanimålskjutningar, fyra stånz-bataljonsöfningar, fyra bataljonsöfningar, en allmän prisoch täfsingsskjutning samt befälsöfningar, hvilka, med undantag af den längre utfärden, samtliga stått under ledning af herr grefve G. Adlersparre som, enligt kungliga brefvet af den 5 April 1864, fortfarande blifvit utnämnd till föreningens öfverbefäihafvare. Dessutom har styrelsen föranstaltat om nödvändiga repetitionsöfningar för beväringsklassen, hvilkas ledning varit öfverlemnad åt den om Stockholms skarpskytteförening förtjente kapten Ekman. Bland dessa ötningar böra särskildt och mera omständligt omförmälas utfärden till Sannahed och målskjutningsöfningarne. Genom Sannahedstärden har vunnits, utom den stora fördelen. hvarje deltagare i densamma er