Aftonbladet – 30 januari 1865, sida 4

bb 198805 Tr TS a Ian eger att hvarje månad af gode mänltet ;ch sysslorsän erhålla räkning öfver boets! not ukomster och utgifter (4 63) samt hos räten anmäla, om desse visa motvilja eller örsummelse vid fullgörandet af sitt upp-dit irag ( 64), äfvensom upptaga borgenärers I ller gäldenärens anmärkningar i detta atI seende ( 65). Han har vid sjelfva konsursmålets behandling det vigtiga äliggandet, att förberedande handlägga trågor om jär fre mot bevakade fordringar och dervid söka ( Patt parterna om det stridiga förlika? (6 74)! I ilveusom den lika grannlaga som makt! I påliggande pligen, att med sin röst bestämma, hvilkendera meningen skall blilva po vällande, när borgenärers omröstning, efter ute de numera för densamma bestämda grunI der. ej kan anses atfgörande (S 60). Han gj skall leda öfverläggningarne och vidtaga er till torderliga åtgärder i fräga om tillvägabrinvande af ackord (SS 95, 96, 97. 101 och ba 107) samt, då ackordslörslag till rättens til prölning hänskjutes, algilva berättelse om il! on konkurssaken förekomna omständigheter, som gäldenärens förhållande, boets ställning r och sakens beskaffenhet i öfrigt närmare p beteckna ( 103). Förslag till utdelning oll skall af sysslomännen uppgöras i samråd med rättens ombudsman, dervid, om skiljaktiga meningar uppstå, den sednures blifver den gällande (S 114). När nu, särdeles i en konkurs af svår) och vidtomfattaude beskaffenhet, rättens omkl budsman skall tillsättas, är det för rätten, i hvars händer lagen så uteslutande lugt att förfoga öfver denne, att klagan ej ens får föras om en rättens ombudsman skiljes ifrån ta befatiniogen och annan i hans ställe förordde nas, en oeftergiflig pligt att tillse, det den Je person, hvilken ett sådant förtroende lemnas, lm är till platsen fullt lämplig. Det kan icke vara nog, att han är ärl g och förständig? — egenskaper, hvilka antagligen uldrig kunna så suknas bos någon, som till uppdraget komig mer i fråga. Hau måste derjemie vara enlaj i ordets vidsträcktaste mening redbar, obeT roende och sjelisändig man, kunnig och erfaren i konkursmäls behandling, van vid boutredningar, räkenskapers förande och så kallade affärer, så att han, när så er-F tordras, kan meddela borgenärerna, deras e! gode män eller sysslomän räd och upplyspo ningar i dittörande ämnen, samt i öfrigt Fi genom ett humant väsende oegennyttigt nit! och opartiskhet emot alla kunna utöfva en helsosam ivflytelse på förvaltningens skyndsamma bringande till slut och förlikande at stridigheter emellan borgenärerna. Eu domare, som uppsökt och funnit eller åtminstone efter sin bästa öfvertygelse trou i sig hafva funnit någon, som besitter dessa egenskaper, skul!e vara mycket att klandra, om han af konsiderationer, vore det än för jen offentlig påiryckaing af aldrig så insidios å eller hotande art, läte förmå sig att i stälB let välja en annan, hvurs tförtjenster icke beller ifrågasättas, men som i intet alseende kan anses öfverlägsen den förre, utan snarare i vissa fall tvärtom, allrahelst ifall dertill kommer att den förordade personen, i följd af ett redan lemuadt uppdrag an låta tvga gäldenärens kända egendom under vård och bevaka boets angelägenheter tilldess ode män utsedda blitvit, vore i sådant afseende redovisningsskyldig inför dessr, öjver hvilkas förvaltning han sedermera sjeli borde hatva tillsyn. Säkerligen skulle lagens högste vårdare och hela den rättänkande svenska ullmänheten blifva mera öfverraskad, om dylik försök at imponera på våra domstolars fria beslutanderätt kunde göra åsyftad verkan, än då de lemnas utan afseerde. til För den händelse denna insända artikel kulle vara framkallad ai eller i nägon män hänsyfta på ett par smärre uppsatser i värt a I blad rörande utseendet af gode män och a Jräitens ombudsman i Holmska konkursen, så måste vi deremot protestera, då det al tp drig kunnat falla reduktionen in ant vilja )Y Jimponera på rätten, så som insävdaren kun! synas antyda. Så vidt vi kunna finna föreI kommer 1 dessa uppsatser ingenting annat län först bervm öfver ett val, sedermera nåI gra allmänna reflexioner om vigten al sam I drägt m. m. som icke böra iunebära någonting sårande. Hvad angår lämpligheten ai i rättens val till ombudsman äro, såvidt vil nu kunnat erfara genom samtal med en N 1 g mängd sakkunnige personer, meningarne j I mycket delade. det nemligen alla erkänna i advokatliskalen Montans förtjenster och stora duglighet, så mena deremot ganska många, att dettz val framkallar eti onödigt och ledsamt uppskof. De resonnera på fö jande sätt: Uv denna konkurs finuas trägor al den ! yttersta vigt som skyudsamt mäste af borgenärerna behandas säsom lifoch sjöassulransers förnyande, förlag för bedrifvande al Nyqvarns pappersbruk och Waldemarsviks kopparverk, der flera hundra personer äro anställde m. fl. Irsgor, som icke tåla något. I uppskof. Evligt 55 konkurslagen ega likväl godemännen ej räit att utan efter samräd med rättens ombudsman utsätta go mman -Iträde för borgenärernas hörande; och som I ladvokatfiskalen Montan för närvarande up I pehåller sig i Skäne för grefvarne Hamull ons angelager heter och ovisst är, när han Ikan vara att återförvänta, inses lätteligen I hvilken skada och förlust rådhusräuten ge-inom hans utväljande kan förorsaka konkursmassan. Dä dessutom rätten egt att elutse ombudsman ?inom eller utom rätten, innefattar rådhusrättens val enligt fleras mening ett slags förklaring derom att lämpliga n personer hörande till förstnämnde kategori g I skulle saknas. r! Rättegångsoch Polissaker. I En död manspereon, iklädd blå klädeströja, e I blå vadmalsväst, två par ljusa mollskinnsbyxor. a ylletröja. halsduk och stötlor, anmäldes i går :I förmiddag vara liggande. nära nog nedsnöad et stycke från vägen till egendomen Henriksldal utanför Danvikstull. Vid undersökning i