och säg, att jag inte vill skrifva, för att ja; I mer besvärar honom. Han kan så läsa de I mesta af detta bref, om han vill. Helsas: jäfven den hedersgårdvarn Erik och tillön ska honom all den lön, som han väl ändoct till sist går och drager ihop åt sig. Hor är galant, hon Abla, ändå, fast storväxt ock stortalig. Läs upp i gården de stycken. som duga; bränn det andra; och let så väl Din vän och kamrat Gunerus Friberg.? ?Prestsäter den 31 Juli 18... Till ungersvenn Gunerus Friberg Tillhanda. Brefvet till min son faller mig före att sjelf till en del besvara, efter som jag från början blef ställd vid sidan din, för att ge ett råd, som jag fått sjelf någon gång när jag hade ungdomsblod och ungdomstankar. Låt icke dina tankar flyga för vidt och tag dig icke lifvet och desslangtan för när, du, för sådant tär märg och ben, ter musten ur och gör en stackare af den starkaste karl. Och nu, rent ut, min gosse! Du bör helst hålla dig till ett; och kan du det icke, så gör det ändå! — Detta må vara nog sagdt, ty du har ett stort förstånd och förstår mig visst. Här fårson min taga vid, och med min välaktade helsning till n:dig agman framhärdar jag din Redlige vän Halvard Halvardsson i Prestsäter. 2? —— ?Käre Gunerus! Det är nu en söndagsqväll; de andra äro öfver på t te och gunga c gården,