Man torde erinra sig, huru vissa danska såväl som svenska blad gjort affär af en i somras utgifven skrift om ?Danska statens nutid och framtid?, hvilken tog till orda för en personalunion mellan Danmark och hertigdömena, och huru den anfördes såsom bevis på tillvaron af en svensk opinion i lanska frågan, som i sjelfva verket aldrig — existerat. Vår genast yttrade och på anförda skäl grundade öfvertygelse, att skriftens förf. ej vore svensk, utan dansk, har nu i en insänd artikel i Berl. Tid., som har ill syfte att fritaga grefve Scheel-Plessen rån all delaktighet i denna skrift, blifvit uf den verklige törf. bekräftad. Det är rätt komiskt att se, huru numera säväl förf. sjelf, som de reaktionära danska bladen, glömt af att de i afseende på författareskapet sökte draga publikum vid näsan. Dagstelegraphens utgifvare, C. V. Rimestad, yttrar med anledning af den i gårdagsbladet omtalade inbjudningen till en dansk Folkeforening?, att han hvarken sjelt kunnat biträda inbjudningen eller vill uppmana någon att i föreningen inträda, innun det blifvit bestämd: uttaladt, hvad som skall förstås med programmets uttryck om den olkeliga frihetens grundlagsmessiga bevarande och utveckling.? Vi stå nu — yttrar han — midt i en sirid om åvägabringandet af en ny grundlag, således på en punkt, då allmänna talesätt ingenting betyda. Han anmärker vidare, att grundleagarne at 5 Juni 1849 och 18 November 1863 äro väsentligen olika, specielt i afs. ende på landsthinsvets sammansättning och finanslagens behandling. Säväl de som hylla den förra som de hvilka hylla den senare kunna visserligen sägas vara vänner af frihetens orundlagsenliga utveckling? — men hvilken skilnad dock mellan de förra och de senare. Skall ?grundlagsenlig? betyda enlis med 3 Juni-grundlagen, då vill Dagsteleoraphen gerna arbeta för föreningens syfte; skall det åter betyda enlig med 18 November-grundlagen, så beklagar tidningen att hon nödgas uppträda såsom motständare mot män; med hvilka den samverkat och lör hvilka den hyser aktning. — Dagsteleoraphen har onekligen härmed träffat och blottat Marsföreningens efterträdares, den danske Folkeforenings, svaga punkt: att dess syftemår är oklart och uttaladt blott en allmän fras i den punkt, der det som bäst behöfdes ett bestämdt och otvetydigt rogram. Riksrådets landsthing har slutat grundlagsförslagets tredje behandling. Finansministerns förslag om höjande af inkomstcensus för valrätt till landsthinget från 2400 till 4000 rdr förkastades med 38 nej mot U ja. — Förslaget går nu till riksrådets folkething.