Aftonbladet – 28 januari 1865, sida 2

— Svensk frivillig i Amerika. EniNewyork bosatt svensk, skrifver till en sin anförvandt Upsala bland annat följande, som blifvit D. A. meddeladt : ?Af tidningarne hafven I sett, att en löjtnant Axel Leaiz, som jemte löjtnant Weinbergaf Helsinge regemente var anställd få det för tapper: het och hjeltebragder alit sedan krigets början välkända 5:te Newyork-volunteer-regementet, kalladt Durgens Zouaves, sårad i drabbningen vid Coal Harbor V:a, blef på slagfältet tagen till fånga och efter oerhörda lidanden dels på det af regn dränkta fältet, der han med sönder: skjuten arm fick ligga till långt tram på andra dagen, innan de togo vård om honom, och dels sedan under färden i ambulansen till Richmond, ändtligen instängdes i det fasansfulla Libby-Prison dersammastädes. hvarest, utom de tortyrer i vanskötsel och svält, som dagligen och stundligen af rebellerna mot de stackars fäångarne utöfvas, i sjeltva källaren dygnet om vakt hålles, färdig att med brinnande lunta itända de tunnor af krut och de torpedos, som dernere förvaras, för att vid första visshet om unionsarmens segrande antåg mot sjelfva staden spränga fängeljet med dess tusende sjuka och utsvultna ofter i uften. Leatz har allt sedan sin ankomst till Amerika varit bekant hos oss, och vi hafva med samma deltagande följt hans bana på ärans fält som de öfriga vännernas, som dels varit, dels ännu äro här i nordarmen. För ett par veckor sedan, under valtiden för en ny president, var han här i Newyork för att beställa sig ett slags mekanisk contrivance, så att han kan få något gagn af sin arm. Skottet gick snedt genom venstra bröstet in i armen, krossade armpipan, och kulan befanns hafva förändrat skepnad från spetskula till en platt blybit, urhålkad Baku för krutladdningen. Armpipan afsågades omkring 5 tum ifrån axelkotan, hvarifrån ötra armpipan lossades; sålunda har han nu i sin arm ej något ben ifrån yttersta axelspetsen till haltva vägen nedåt armbågen, och kan följaktligen cj röra sin arm utan hjelp af en sinrik mekanism, som han just nyligen beställt. Jag tycker det vore synd, om hans militära bana skulle genom denna olycka vara afbruten. Så snart såret fullkomligt läkts, ärnar han åter blanda sig i krigstumultet, och nämnde åt mig, att han fått löfte att komma på en generals stab (jag minnes ej hvems). Af alla. som jag frågade om honom under den långa tid af nära 4 måna: der som han läg fången och ej kunde meddela sig med någon i norden, emottog jag de mest smickrande svar angående hans köld och mod under hetaste striden, huru omtyckt han var at det regemente han tillhörde, och huru allmänt både hans och Weinbergs öden gingo kamrater och soldater till hjertat.