— Nationalbeväpningen. Från Asarum skrifves i Carlshamns Allehanda : Att skarpskytterörelsen verkat mycket godt på landet, det äro alla nu ense om, till och med de som af öfrertygelse välmenande motarbetade densamma, som de hvilka af egennytta och elakhet mot sin öfvertygelse om dess nytta stretade emot. Bönderna äro nu så belåtna med sin skarpskyttekär, att de för intet pris vilja vara af med densamma och en verklig heder är det ock för kommunen att intresset fortlefver oförminskadt; det bevisa de stora framsteg de frivilliga krigarne gjort i flera slags exercis såsom marscher, handgrepp, bajonettfäktning och till och me sabelhuggning. skjutning på prick äro de just icke mycket bevandrade, men torde snart blifva det när målskjutningsöfningarne börja. Bönderna ämna förena sig om att sjelfva med sina söner och drängar exercera en hel söckendag i hvarje månad och såmedelst indraga nästan alla öfningar på söndågarne, hvilka hittills varit en tagel i ögat på en del välvise. Måtte icke den förr gängse kortspelsmanien äter härigenom inträda i drängkamrarne, och lusten att i flockar vandra till krogen på söndagen åter inträda, hvilket under det skarpskytterörelsen pågått varit ganska sällsynt. —— KE a FOS EE a Er Fr TT FI )