Aftonbladet – 26 januari 1865, sida 2

gingo, såsom det blifvit Slögrens-Anna an tydt, hem till sig sjelfva, för att i tysthe begrunda det och — utlä ga det. ANDRA KAPITLET. Den 1 December 18... Till vällofl. riksdagsmannen Halvard Hal vardsson i Prestsäter. Jag må härmed fatta pennan för att till önska riksdagsman med hus och hem hel. san och all sköns lycka under den nu pågående årstiden, som här varit ganska skarp och svår, men nu Gudilof börjat bryta sig och gör helsan och humöret godt. För au tela om mig sjelf, vill jag nämna, alt jag nu varit här tvenne månader, derunder hait helsan och mycket nytt att lära, och mig syns hittills att jag dermed trifts ganska godt. Visst folk ville väl tänka, att det icke var sådant gry i mig, att jag kunde här berga mig, men det har mot förmodan gätt nästan som jag sjelf ville och här må Jag säga ett ord, som kanske skulle synas vissa underligt, men jag är här tagen som en flink ungersven at kamrater och icke storl sämre at mitt höga husbondfolk. Jag har nu börjat skrifva för en gammal herre här, som har all skrifningen, och det tog sig så pass snart med det lilla, som Carl-Johan och jag skref på taflor för fattigskolläraren, att nu har jag sjelf fattat pennan för att teckna dessa rader, huru riksdagsman nu må gå i land med att läsa dem. Annu har jag icke vid större tillfällen varit inne, men alla andra dagar, hvartili jag har borstning, all lagmans enskilda upp passning, m. m., och en mer mild och ändå med sig sjelf siursk husbonde kan ingen hafva fått. Jag kan godt lägga märke till, att han pröfvar mig i visst fall och ger mig betroenden, som är en heder att få gå öfver; och förr än jag gjorde mig den otjensten att göra mig slikt till godo på annat satt, förr högg jag min hand af, det ser kam för visst. så att, som häraf synes och