Aftonbladet – 26 januari 1865, sida 2

embetet, som derföre kallas andans em. bete.? Språk 77 ?Gud hafver oss beqväma gjort... ?Det är sannt! Gud hafver oss beqväma gjort — till att föra det nya testamentsens embete, icke bokstafvens, utan andans.? ?Se der kommer matmodren med sin lilla gosse! Nå, hur var det, Carl-Johan, med första budet: ?Du skall inga andra gudar hafva för dig I? ?Se, det var en karl hela dagen! Du kommer väl att sitta här efter mig en gång. Min kära Margreta! Dig har jag visst ej gjort ett spörjsmål sedan du läste dig fram, u, en så duglig och rättskaffens matmoder, minnes måhända: Hvad nytta medför arbetsamhet?? ?Arbetsamhet hindrar många tillfällen till synd, hjelper oss att emotstå onda begärelser samt bidrager till tröst och sinnesstyrka under motgängen,? Kan du så säga mig: Hvad befaller Gud I det tionde budet?? Hon skiftade färg och tycktes tveka med svaret, men läste slutligen : Att vi oupphörligen skola vaka och strila, icke allenast emot utbrottet af det onla, utan ock emot sjelfva begärelsen derill, samt eftersträfva en fullkomlig bjertats renhet.? ?Du är en hel prest i din kristendomsunskap, du! Tack, Margreta! — Nå, huru ir det nu med vår gamle Andreas på Qvarrebacken? Mins Andreas, huru mänga äro rons artiklar??? ?Ja — jag vill då visst inte säga för säert, slättes inte, men det var nu väl, när og gick och las: tre? Det är ganska sannt. Andreas har för nånga år gått igenom sin kristendom att lömma något så vigtigt.? Åh, det var väl skamfullt att säga, när ag inte var rätt säker; men så bänger det äl litet qvarihufvudet, som kommer fram, tan att en stort vetafdet. Ja, gör det så!?