Aftonbladet – 26 januari 1865, sida 1

Article Image
AMA Sf STOCKHOLM den 26 Jan Under rubriken Ryskt spioneri innehåller den i Zirieh utkommande tidningen ?Der weisse Adler? följande artikel: En af den moskovitiska regeringens sårbaraste punkter är utan gensägelse det vidtutsträckta spionerisystem, hvilket begagnas såsom ett förvaltningshjul, såsom ett regeringsmedel. Moskovitsällskapet, som icke hvilar på någon moralisk grund, riktar beständigt sina blickar på zaren, dess Jupiter tonans, och böjer hufvudet för statsmaktens förste agent enligt kinesernas exempel, med hvilka moskoviterna öfverhufvud hafva mera likhet än man vanligen tror. Om vi afse från den civilisations parodi, som spelas i Ryssland, så finna vi i dag, liksom för hundrade år sedan, millioner menniskor dresserade till träldom, utan ett spår till känslan af menniskovärde, alla lika öfverlemnade åt suveränens godtycke, falheten, spioneriet och demoralisationen. Res ligionen är blott ett verktyg för denna förderfvade regering; zaren koncentrerar i sin person den andliga makten såsom sin kyras påfve och den verldsliga såsom suverän. Huru skulle han då kunna undvara spioneriet, för att kunna regera hvarje undersåte efter sitt behag, för att af honom kunna fordra hvad som tillkommer honom, för att vara absolut herrskare öfver hans kropp och själ! Detta onda är så djupt inrotadt hos ryssarne, att man fruktar det till och med inom familjelifvet; det är ett organiseradt system af ömsesidigt misstroende, spionerna spionere på och kontrollera hvarandra, utari att veta det. För att sprida tron på en lis beralare regim, som blott till namnet existerade under de första åren af den nuvarande kejsarens styrelse, gjorde regeringen spioneriet mindre kännbart, ehuru den fortfarande bibehöll det. I dag äro dessa quasiliberala gyckelspel slutade och det allsmäktiga kotteriet regerar för en suverän, som, enligt hvad många personer i Petersburg intyga, endast öfverlemnar sig åt vällefnad. Hvem känner icke en åt det politiska spioneriet i alla länder egnad afdelning inom kejserliga kansliet! Derifrån utgå instruktionerna, dit adresseras rapporterna, och, hvad som är synnerligen karakteristiskt, de ryska gesandtskaperna spela en betydande rol i denna spioneri-labyrint, i dessa otaliga, likt spindelväfvar hoptrasslade intriger. Den politiske spionen antager alla former, rekryterar sig ur alla nationer, besitter alla grader af bildning och intelligens, från dan vanlige agenten, som fungerar på gatorna och krogarne, ända till den dekorerade eleganten som rör sig i salongerna och har en speciel mission sig anförtrodd. Uti det politiska spioneriet spela qvinnorna en temligen vigtig rol. Väl bekanta äro de skickligt kombmerade intrigerna för att skaffa sig kännedom om dokumenter, som man på annat sätt icke kunde få del utaf. En af de skickligaste bland deryska spionerna uti Italien under sista polska upproret, var en qvinna. För öfrigt känner hvar och en hvilken verksam andel de ryska damerna alltid tagit i politiken — till detta antal hörde furstinnan Lieven i Paris, hvilken utöfvade ett så stort välde öfver åtskilliga franska notabiliteter. Dit hörer vidare madame Kalergy, född Nesselrode, som ännn icke slutat sin politiska bana. Storfurstinnan Helena af Ryssland är sedan flera år invigd uti de politiska angelägenheternas hemlighetsfulla rörelse, och utmärker sig för sina täta resor till utlandet och genom sin I verksamhet. Det är således utom allt tvifvel, att moskoviterkabinettet spelar en framstående roll i det politiska spioneriet och att I det ofta är väl underrättadt.

26 januari 1865, sida 1

Thumbnail