Aftonbladet – 23 januari 1865, sida 2

h—— :.—— Franska regeringen skall hafva i sinnet tt meddela kamrarne en omfångsrik saming handlingar angående dansk-tyska strilen, och det heter att denna sak i år skall! komma att intaga främsta rummet i föreing med italienska frågan. Den korta ramställning af de vigtigaste utländska an;elägenheter, hvarmed utrikesministern beedsagar framläggandet at de diplomatiska andlingarne, skall också, efter hvad det verättas från Paris, yttra sig mera bestämdt om slesvig-holsteinska frågan än förut, och man antager, att detta uttalande skall gå i samma riktning som de betraktelser, hvilka sista häftet af Revue contemporaine anställdes öfver förhållandena i Tyskland. Vi meddela derföre nämnde tidskrifts anmärkningar, så lydande: Prins Fredrik Carl skall icke sakna grund att bekämpa de invändningar, som österrikiska babinettet säkert skall cöra mot Preussens fordringar. Hvad hrv. Bismarck sträfvar att genomdritfva, intresserar för öfrigt hela Tyskland lika mycket som Preussen. Iian vill skapa en stark maritim ställning, som på en gång beherrskar Nordoch Östersjön, och förenar dessa haf genom en bred kanal, som oafbrutet står öppen för tyska örlogsfartyg och sätter dem i stånd att framtränga i Östersjön utan att begära lof af de skandinaviska makterna. Genom denna kanal skail Östersjön upphöra att vara en rysk och svensk insjö, i det den blir tillgänglig för Tysklands handel och flottor. Man skulle tro att en sådan plan skulle stöta på motstånd, hvarken hos Österrike eller tyska förbundet, och dock är den misstro, som v. Bismarcks personliga karakter inger, så stor att man fruktar det han under förevändning att afsluta en flottkonvention med hertigdö: mena skall konfiskera deras politiska oaf hängighet till sin fördel; men det finns ännu mer skäl till bekymmer för att man sförtar sig i en verklig fara, då man söker undvika en inbillad. Om den preussiske ministern möter alltför häftigt motstånd i Wien, om han icke kan utverka de berättigade eftergifter han fordrar, så är det mycket sannolikt att han stannar qvari hertigdömena, hvarifrån hvarken hr Mensdorff eller hr v. Pfordten skulle kunna fördrifva honom. För att undgå ett maskeradt annexionsfantom skall man göra en mycket handgriplig annexion oundviklig. Detta resultat vore i hvarje hänseende beklagligt; det vore obe hagligt för Tyskland, som derigenom utsat tes för förvirring och tvedrägt samt för eller sednare komme i den olyckligaste strid och Preussen sjelf skulle befinna sig uti er föga angenäm ställning, då det derigenon komme på en spänd fot med större delei af förbundet och förlorade i inflytande hvar det vunne i område. Om då en eller an nan stormakt beslöte blanda sig i striden antingen för att försvara hertigens af An gustenborg orättvist kränkta rättigheter elle för att skaffa den befolkning, som under tryckes af sina föregifna befriare, tillfäll att låta höra sin röst, så skulle ingen kunn påstå, att icke denna stormakt hade rätte; och rättvisan på sin sida.