Aftonbladet – 18 januari 1865, sida 3

Vid den konsert, som 1 går afton gafs i Jakobs kyrka till förmån för Barnhemmet å Norr, hade man det utvalda nöjet att få höra fru Michaöli sjunga tvenne arier af. Händel, af hvilka frawiörallt den sista, ur orutoriet ?Juosua?, var at en djup effekt, med dess ibland de måuga rika melismatiska utvikningarue mäktigt och klart framvällande touvåzor, som uppburo sjelfva grundmelodien, hvari på ett lika sannt som skönt sätt tolkades uttrycket at en djup, innerlig hänförelse. Au denna aria, som icke blott uppvägde, men, hvad det estetiska värdet bewäflar, vida ölvervägde hela konsertprogrammer af vanlig art, lemnade den utmärkta sävgerskan tilltälle att utveckla sitt konstnärsskap i den vackraste dager, torde vi knappast behöfva tilllägga. Tvenne tenor arier at Mendelssohn sjövgos med sann musikalisk uppfattning och ädelhet i uttrycket af en med rätta högt värderad musikälskare. Utom Foronis stätliga triumfmarsch samt ouverturen till Faniska? ar Cherubini, hvilka båda stycken gälvos med mycken skicklighet af Svea gardes musikkär, ähördes äfven med infresse ett andante för violin af Beriot samt en konsertlantasi ijör orgel at Hesse. Kouserien bivistades af enkedrottningen amt hertiginnan af Dalarne och prinsessan Lovisa; men var i öirigt icke så talrikt besökt, som det vackra programmet och det sermed afsedda goda syttemålet väl förtjenat.