Aftonbladet – 18 januari 1865, sida 3

nom ett fördrag mellan Spanien och Englund. Dess beiolkning utgör 700,000 persover. Dess hutvudstad, Merida, har 25.000 invåvare. Uti denna stad residerar hr de Salazar y Harrequi, en al Mexikos anseddaste män, eom blilvit utnämnd till kejserlig kommissarie öfver Yucatan. Två menniskovänner i banko7. Skizz af M. . 1. Angfartygel Sundsvalls ena landgång var redun indragen, man var i färd med den andra, då min uppassare kom i flygande tart, andtraten och svettig, med ett bref i hand, som han lemnade ät en af besättninge . Egaren är ombord?, ropade den förre, som om han varit i sjönöd. Jag motog brefver, för säkerhetens skull för-edt med påskriften Ytterst angeläget?. Det hade jöljande innehåll: Gode vän! Mg återkom i går afton från Stockholm, besökte mig i dag på morgonqvisten och afbördade sig ett stort nyhetstörräd. Han berättade att tit. beslutadt via Östersund eesa till kröningen i Throndbjem. Om så sker, ålägger jeg er, vid vår gamla vänsköp, att: tramföra mina varma välönskningar till hela Jemtland, derjag fromletvat mina lyckligaste dagar; : item hjertligt helsa alla de jemtar, som tit. träffar och som erinra sig den gamle öfversten; item fortsätta resan från Throndhjem till Kristiania öfver Dover fjell (obs. Drivstumannen och Sigrid i Jerkind efterfrågas om de letve): och slutligen i Kristionia besöka den gamle general Birch och kandidaten Eilert Sundt — begge menniskovänner i banko, som sannolikt en skola dö af för sort hjerta. Pryck ider älven på mina vägnär. Den lan 35 år tillbaka min vän. Den andre skulle jag så gerna personligen vilja träffa; men nu känner jag honom blott gevom hans förträffliga folkskrifter. Misstyck ej att detta bref är hållet i ordersstil; men tiden är knapp. Då tit. återkommit, så skrif till —— nej besök er gamle vän; men bered er på att blitva ihjälfrågad. Linköpwmg den 21 Juli 1860. Tillgilnast J. F. Boij.? ) Uppdragen till Jemtland och jemtarne utfördes så vidt i min förmåga stod. Jag träffase många deruppe, som ännu med litlig tacksamhet erinrade sig general Boij, hans outtröttliga verksamhet för provinsens bästa, hans öppna väsende och hans gästtria hus. Drivstu-mannen? och Sigrid i Jerkind? lefde ännu uppe på Dovre fjell i den evigt isbeklädda Snöhättans grannskap ). Den törre,, en 80-åring, ännu med ståtlig växt och hällning, en vacker typ för en norsk storbonde, bade det godt, men saknade blott — synen?. Sigrid i Jerkind, sedan många år enka, ännu med spår af ungdomlig fögring, stammoder för en tulrik afkommu i tre led, styrde fortfarande om buset och gästningen. Veckan före vår ankomst till Jerkind hade hon haft konungaparet till gäster på deras färd till kröningen i Throndhjem. Drottoingen observerade åå att Sigrid bar ett sillverspänne — ett slags brosch — af hög älder och konstigt arbete, och begärde att få bese det närmare. Så skedde, och drottningen anmärkte att dylika prydnader måtte vara egendomliga för Norse. Sigrid iråvade då, om det tilläts henne att få öfverlemna det till drottningen. YDet har varit i min elägt ötver tvåhundra är?, yttrade Sigrid. 7På min bröllopsdag fick jag det at min mormor, som hade ätt det på sin bröllopsdag at sin farmor, och jag vet ej huru ofta det varit en bröllopsgätva förut: men det har alltid haft lycka med sig för eguaren.? Rörd motttog drouningen spännet, begagnade det genast som brosch och gaf Sigrid vid afresan en dyrbar silfverpokal som gengäld. General Paul Hansen Birch var ännu bosatt i Kristinnia vid mitt besök derstädes på sommaren 1860. Han dog vid amma tid 1863 i Throudhjem 75 är gammal. Den höga ålder han inuehade vid sin bortgång avtyder att han lefvat med under ett ar de märkligaste stadierna i Norges historia. Den plats i statens tjeust som han innehade antyder äfven att han stått i nära beröring med storfolket. Vid 20 ärs ålder deltog han, anstäld vid förpostlinien, med stor utmärkelse i kriget vid riksgränsen 1808; men under denna tjenstvörimg, rik på susträngningar och umbäranden, blef hans helsa för alltid bruten, men hvarken, hans själskratt eller hans menviskokärlek. Han kom i nära beröring både med prins Christian Angast (sedermera svenska kronprinsen Carl August) och prins Christian Fredrik (sedermera Christian VUD, tjenstejorde som adjutant hos den sednure, var närvarande vid riksförsamlingen på Eidsvold, och fistän han för sin svaga helsa gått ur den aktiva krigstjensten, trädde han ånyo der in då kriget utbröt, Etter föreningen blef han anställd som adjutant hös xronprinsen Carl Johan och medföljde på ) Jag tvekar ej att här utsätta namnet på brefskrifvaren, hvilken på hösten 1850 lofvade mig att få trycka brefvet. ) Drivstuen, Kongsvold. Jerkind och Fogstuen, som äro belägna på Dovre fjell, hatva sedan urminnes tider bhtvit anlagda till resandes herbergerande. För dessa ställens underhåll! såsom gästgitvargårdar uppburo dess innehatvare en viss årlig skatt ar befolkningen i de nedantör fjellet belägna bördigare trak terna. Den u går nu direkte af statskassan. Belägna inom björkregionen, ien ytterst ödslig trakt, der ingen sädesodling kan bedrifvas. men der rika ängar och vidsträckta betesfält finnas, idka åboarne en betydlig bo skapsskötsel. Dessa fjellstugor? äro särdeles väl bebyggda. fastän allt virke måste fö ras dit upp tran de aflägsnare skogstrakterna. Ett stort antal gäster kunna inrymmas der samtidigt, hvilket är desto nödvändigare som