Aftonbladet – 18 januari 1865, sida 3

en lör handelsoch Krigsskepp at alla stan Hylig kanaliörbindelse mellan Östersjon och Nordsjön genom Schleswig och Holstein har min reering låtit uttöra tekniska törarbeten. För den vigt, som detta storartade företag eger för hanlelns och den preussiska marmens intressen. skall min regering bemöda sig om att trygga dess itiörande genom ett lämphgt deltagande från statens sida, och efter aflslutandet af de förbe lande förhandlingarne derom lemma eder närmare meddelanden. Bergsbruket. som blifvit beriadt från tryckande nskränkningar, erhållit lindring i skatter och vehämjats genom flera vägar för afsättning. utvecklar sig och gör glädjande framsteg. Iskolen å emotraga till prötning utkasten till en allmän ag. alsedd att ordna till bergsbruket hörande ttstörhållanden. Den af vär regering i det yska handelsståndets intresse utfärdade för srdningen om extraordinarie flaggpenningar, hvilsen tillämpats under kriget. kommer likaledes utt olverlemnas till edert godkännande. Det har yckats min regering att aflägsna de binder. son; votade den tyska tulltöreningens fortvaro etter appskofstudens törlopp. De med hans majestät scjsarens at Frankrike regermg alslutade fordra: en hatva erhålht samtliga törbundsregeringares bitall och tulltöreningslördragen halva med några af erlarenheten röttlärdigade ändringar olivit förnyade. Dessa fördrag såväl som ett ednare med Franknke wäftladt aftal rörande gra af våra bundstorvandter i tullirågan gjorda ståenden. komma att framläggas till eder omröstung. De i följd af dessa tordrag gemensamt ned Baierns och Sachsens regeringar inledda orhandlingarne med Österrike tor åstadkomnande at lättnad och förbättring i den ömse uga samtfärdseln låta förmoda ett snart resultat Det verk. som genom fördragen med Frankrike äbörjades i Augusti 1852 och hvars fullbordande edan al min regering likasom ock af hans mit anske kejsarens med ihärdighet påskyndats. ärmar sig nu sitt slut och skall inom vidsträckta mråaden bereda för handeln en friare rörelsc och skänka grannfolkens vänskapliga förhållanien en förnyad borgen för sin lyckliga gemen mma utveckling. Jag har icke i minnet kunnat återkalla min srigsbärs bragder utan ett gladt och bjertligt erännande älven al den österrikiska härens tapverhet. Liksom begge härarnes krigare delat agern såsom vapenbröder, så hafva ock de bådar wiven: i alscevde på de inträttade törvecklin arna knutit ett förbund, som funmt sin iasta och varakuga grund i mina och min höge bunds.orvandis tyska tänkesätt. I dessa tänkesätt och trohet mot fördragen ligger borgen tör beva andet af det band. som omsluter de tyska sta erna och ulltörsäkrar dem förbundets skydd. Creden med Danmark har återgitvit Tyskland tess bestridda nordliga gränsländer och ät dessa udgligheten af ett helsosamt deltagande i vån .ationella lif. Det skali blifva min politiks uppaf att befästa denna erötring genom inrätunnar, som underlätta vår hederspligt att beskydda iessa gränser och sätta hertigdömena istånd att aed iramgång använda sina rika krafter på landt ch sjomaktens utveckling äfvensom for det ge-. ensamma fäderneslandets materiella intressen. Under det jag vill förtäökta denna berättigade .ordran, skall jag söka att bringa dess upptylande i harmot i med alla landets såväl som fursens grundade anspråk. Jag har dertöre och for utt vinna en säker stödjepunkt för mitt bedomande af de stridiga räustrågorna uppmanat vana kronjurister att sin pligt likmätigt atgitva itt utlåtande. Ötvertygelsen om deträtta och mina vligter mot mitt land skola leda mig i strärvandet elter endrägt med min höge bundstörvandt. om delar med ig besittningen at och omsorstn ior en ordnad förvaltning af hertigdömena. Det är mig en stor tilltiredsställelse, aut de krisiska förvecklingarne stannat inom en ganska rang krets och de taror tör den europeiska freten, som lågo så nära. blitvit !yckligt aflägsnaie. Aterställandet af den diplomatiska förbindelen med Danmark är inledt och, såsom jag tulit och tast tor, skola de vänskapliga och omsesi ligt gagneliga förhållanden, som i så hög grad vakanas af begge ländernas intressen, deraf ut.eckla sig. I torhållande till ofriga makter har uin ställning toörblitv.t tulikomligt orubbad och är foritarande den lyckligaste och bästa. Mina herrar! Det är min innerliga önskan. ut den kontlikt. som under de sista ären gjort ag gällande mellan min regerimg och represenantbammaren, må upphöra. De betydelsetulla aildragelserna under den sistförflutna tiden torde vatva biulragit till att reda begreppen iaiseende vå behotvet af den förbättring i armens organiation. som under ett segerrikt fördt krig bliivit oroivad. De rättigheter, som blifvit tulerkända anuets representation genom foörfattningsurkunIen, är jag vidare besluten att värna och akta. vien skall Preussen bevara sin sjeltständighet och sin maktställning bland Europas stater. så väste dess regering vara last och stark och kan cke annorledes strätva till enighet med repre evtationen än med upprätthållande af de anordaingar i afseende på kngskären, hvilka tillförsäkra landet ett säkert försvar. At Preussens välfärd och ära äro hela min sträfvan, hela mitt lit egnade. Med samma mål sor Ogonen skolen I, jag tviflar ej derpå, veta utt finna vägen till tull endrägt med min regeang och skola edra arbeten blilva fosterlandet ul välsigneise. I depuieradekammaren öppnade presidenen Grabow förhandlingarne med ett tal, hvaruti det heter: Det af kammaren städse -itersträsvade verk är nu fulibordadt. Den jeltemodiga preussiska urmen har under cdving af Hohenzollerns segerrika son sterupprättat Tysslands rätt, u:plånat skamdäcken trån Olmätz, tillinetgjort Londonraktaten och segerrikt inlöst Preussens ära. POLEN. Prån Krakau telegraferas till Const. Oe -terreich Zeitung, att det blifvit genom en .kas forbjudet att uppläsa den påfliga eneycliean i kyrkorna; deremot stär det tidumgarne fritt att ofirycka densamma. ITALIEN. France meddelar underrättelser från Rom, enligt hvilka bifallet till den påfliga encyclican ingalunda är allmänt bland påtveömets anhängare. Kardiual Antonelli är öga belåten med ett steg, som bliivit vidunget mot hans råd och France beklagar -g nödgas säga, att det franska ultramonana partiet nästan uteslutande genomdrifvit detta steg genom dess representanter Veuillot och Segur. Kardinal Antonellilåer förs:å detta 1 sina samtal med diplomatiska kårens medlemmar, hvarvid ej bör örbises, att det franska ultramontana klericiet tillika är anhängare af principmannen Henrik V, få att frågan ick.: blot är en kyrklig, utan äfven en politisk fråga, samt u!gör en legitimistisk protest mot naupoleonidernas dynasti. Bland de frammande mukternus representanter herrskar enligt France i Rom klagan ötver, att den redun förut så svårlösta romerska frågan au blifvit ytterligare försvärad. Till och med — österrikicka sändebudet har ytt rat sig i denna anda. I Rom söker man uu så mycket som möjligt försvaga betytelsea af encyclican, och låter förstå att detta seg enligt den helige faderns uppfattning icke har den betydelse, som allmänt tillävges densamma af den allmänna ;