Aftonbladet – 18 januari 1865, sida 2

han, att spåren af den tiden kanske aldrig rätt kunde utplånas. I skilsmessans stund var det, som om det brustna bandet sträfvat att hopfoga sig igen. Men det var bloti ögonblickets intryck. wTack för att du gar mig de ögonen, sade hon. YJag skall ta dem med mig öfverallt. Tack och farväl! Hon gick, utan att mera vända sig om. Han stod qver och såg länge efter sin arma följeslegerska; och att döma af uttrycket i hans blick, såg han äfven den mörka väg, som låg framtör henne. TJUGOTREDJE KAPITLET. Första söndagen efter marknaden, ehvad det är storm eller stilla väder, regn eller solsken, skola hela moderförsamlingens grannaste bufvuddukar lysa från de örverfyllda bänkarne på qvinfolkssidan i kyrkan. Ett sådant lager af nya granna silkesdukar, hufvud efter hufvud, framöfver kyrkan är en verklig eftermarknad för dem, som vilja behålla ända intill sista smaken af denna jubelbelg. Alla de, som fått en ny schal, ett nytt förkläde eller en ny tryckt näsduk eller något unneat spritt nytt?, måste ätvenledes nu inviga det och i vapenhuset upplysa en och hvar och allom i gemen, att så och så mycket kostade det och så och så mycket afprutades det, allt på den välsigoade marknaden. Marknaden blir efter detta den tidpunkt, om börjar er ny tidräkniug. Det eller det hände söndagen töre eller efter marknaden; de och de nygifta lystes det för så och så mänga Dy efter marknaden; den yngsta qvigan antecknas i almanackan med ullägg: sex veckor före marknaden; och barnen i huset födas alltid vissa veckor före eller