(Unsändt) Något om representationen af Othello. Anhålles ödmjukligen, det kongl. teaterdirektionen på lampligt sätt ville uillkännagifva ändamålet med eller orsaken till en sådan afstympning af Shakespeares Othello, som gårdagens representation företedde. Tvenne roller voro helt och hållet utslutne. Angående Biancas, tar insändaren sig friheten att hänvisa till följande Hagbergs anmärkning: Uteslutes Biancas roll, så är icke heder Cassio fullständigt skildrad eller Othellos svartsjuka fullt motiverad etc. En åskådare at gårdagens representation, som ej känner sorgsepelet förut, kunde väl till äfventyrs ej fullstäuvdigt komma underfund med Emelias karakter, då 4:de aktens tredje scen var borta. Denna scen är också kanske den, som, oberäknadt dess poetiska skönhet, bäst lägger i dagen Des demonas karakter. Hvarlöre äro Ludovicos slutord alldeles borta, alla andra uteslutningar att förtiga? Om dessa utslutningar ej skett, hade pjesen dock ej upptagit så lånr tid, som t. ex. Robert. Ar det (en falsk ?) tinkänslighet, som vill vrida Shakspeare ennan ur handen, cå han gisslar osedlig heten ; eller är vår tid så sedlig, att den rodnar vid blotta talet om lasten. Ett tillfredsställande svar skulle fägna insändaren, som ej härmed åsyftar endast tadel.